Ryssland har ända sedan den första invasionen av Ukraina 2014 fått ”Ukrainafrågan” att handla om rysk säkerhet och ryska intressen. Omvärlden har på det stora hela köpt det ryska perspektivet och de facto gått med på att Ryssland har rätt att annektera ett annat lands territorium för att garantera sin säkerhet. Nu, efter nästan ett år av krig, är det svårt att inte se den ryska hållningen som psykologisk krigföring och en förberedelse för invasionen den 24 februari, enligt NewsMachines analys.

NewsMachine slår även fast att: ”Det ryska perspektivet har också varit vägledande för mediernas rapportering – till exempel är det först under senare tid som medierna har slutat tala om separatister i Luhansk och Donetsk”.

Innan kriget handlade mycket av rapporteringen om omvärldens försök att blidka Putin och få honom att avstå krig, fokuset på Ryssland och Putin var nästan totalt.  Den ryska dominansen fortsätter också ett par månader in i kriget, i februari får Putin tre gånger så mycket publicitet som Zelenskyj och i mars nästan dubbelt så mycket. Från april till augusti jämnar det emellertid ut sig – det är en liten övervikt för Putin tre av dessa månader och två för Zelenskyj. Under sommarmånaderna skrivs det också betydligt mindre generellt.

I samband med den ”partiella mobiliseringen” i september tar Putin åter igen kommandot i rapporteringen vilket i viss mån håller i sig under oktober, detta trots stora ukrainska framgångar på slagfältet under den tiden.  Det är också värt att notera att publicitetstopparna för Putin sammanfaller med offensiva uttalanden gällande kärnvapen från rysk sida. Från november till i dag kan man se en försiktig men tydlig tendens att omnämnandena för Zelenskyj är fler. Det är också tydligt att publiciteten totalt sett minskar under året. Toppnoteringen 16 314 ser vi i mars medan antalet inslag ligger på mellan 4 och 5 000 under de senaste tre månaderna, om vi extrapolerar publiciteten för januari.

”Det går att urskilja två tydliga trender i rapporteringen. Det ena är att mediernas intresse för kriget avtar, vilket får ses som naturligt 11 månader in. Det andra är att det faktiskt skett en perspektivförskjutning. Kreml och Putin har, för att använda en term från vår bransch, varit extremt framgångsrika i sin pr. Visst framställs Putin ofta som boven i dramat, men likväl har medierapporteringen förhållit sig till Kremls problemformulering medan Ukraina inte varit mer än en bricka i spelet. Det ryska perspektivet dominerar i början av kriget, men så är inte längre fallet. Ukraina har helt klart agerat efter en tydlig PR-strategi, från inlägg på sociala medier till Zelenskyjs uppträdande internationellt. Därigenom har man inte bara kontrat Kremls informationskrigföring utan också etablerat det egna landet som en aktör som omvärlden måste ta på allvar. Det krävdes ett blodigt krig för att Ukraina skulle ses som en aktör i egen rätt och inte ett appendix till rysk utrikespolitik”, säger Gunnar Wiman, NewsMachines Rysslandsexpert