Flera näringslivsorganisationer anser att det är för lite pengar avsatta till vägunderhåll i regeringens infrastrukturproposition.

Januaripartierna har förhandlat fram den så kallade infrastrukturpropositionen fram till 2033. Denna gång ökar den med 21 procent till 799 miljarder kronor. Till grund för propositionen ligger att investeringarna ska leda till att Sverige uppnår sina klimatmål.

437 miljarder går till investeringar.

197 miljarder går till underhåll av väg.

165 miljarder går till underhåll av järnväg.

 

”Underhållet på det statliga vägnätet är eftersatt, inte minst när det kommer till det lågtrafikerade vägnätet på landsbygden. Även om regeringen nu höjer anslaget till vägunderhåll, så är det fortfarande för lite i förhållande till behoven. Det finns en risk att Trafikverket kommer att tvingas prioritera vägarna kring storstäderna. Vi kommer heller inte kunna ta igen eftersatt underhåll på vägnätet. Detta vägval kommer förstärka klyftan mellan stad och land, vilket LRF är kritiska till”, kommenterar Mikael Bäckström, LRFs talesperson i infrastrukturfrågor.

Han påpekar även att:

” Nio av tio lantbrukare använder det enskilda vägnätet i sin dagliga verksamhet. Vi vill därför att Trafikverkets förslag går igenom och ser att det förslag som regeringen idag presenterat möjliggör en ökning till enskild väghållning. LRF kommer att hårdbevaka denna fråga”.

Transportföretagen skriver i ett utskick att infrastrukturpropositionen ”saknar övergripande och nödvändiga satsningar för hela transportsektorn”. Transportföretagen skriver även:

”Transportföretagen välkomnar ökningen av vägunderhållet med 33 miljarder men det är långt ifrån tillräckligt. Svensk väginfrastruktur knakar i fogarna”.

”Ambitionshöjningen är välkommen och helt nödvändig men det är oroväckande att regeringen inte tar tag i det eftersatta underhållet”, kommenterar Mårten Bergman, ansvarig för infrastrukturfrågor på Svenskt Näringsliv.

Han anser vidare att:

”Ett eftersatt underhåll är i grunden ett stort misslyckande. Det är en systematisk kapitalförstöring och det svenska näringslivet, den största källan till skatteintäkter, får extra kostnader som riskerar att försämra konkurrenskraften och viljan att investera, växa och anställa. Att underhålla, trimma, optimera och reinvestera i befintlig transportinfrastruktur är lönsamt och effektivt samt en fundamentalt viktig fråga för näringslivet i hela landet”.

Näringslivets Transportråd anser att ”underhållsskulden ökar trots historisk satsning”.

”Näringslivets Transportråd ser positivt på att regeringen vill förstärka underhållet på väg och järnväg. Tyvärr kommer inte heller den idag presenterade satsningen på underhåll att räcka till att ta igen det eftersläpande underhållet utan underhållsskulden kommer att växa och vara större i slutet av planperioden än idag”, kommenterar Jenny Larsson, ordförande för Näringslivets Transportråd, som ä ven anser att ”det är en besvikelse att investeringen i nya isbrytare inte har behandlats i infrastrukturpropositionen”.

Arbetsgivarorganisationen Sverige Kommuner och regioner (SKR) tycker det rör sig om ” en positiv satsning från regeringen”.

”SKR har sagt att statens investeringar behöver öka med minst 20 procent för att möjliggöra både underhåll och utbyggnader av infrastrukturen. Nu utökas den ekonomiska ramen med närmare 30 procent”, kommenterar SKRs ordförande Anders Knape, ordförande.

Dock anser SKR anser att stambanorna ”bör få en egen finansiering och inte ingå i nationella planen för 2022-2033”.

”Det är glädjande att regeringen lyssnat på våra påtryckningar även om det är med minsta marginal. Jag tar regeringen på orden och förväntar mig att vi får de ekonomiska medel de lovat för att fullfölja de planerade skånska projekten”, kommenterar Anna Jähnke (m) ordförande för Regionala utvecklingsnämnden i Region Skåne.

Hon anser vidare:

” Det är även av yttersta vikt att regeringens höghastighetsprojekt inte inkräktar på sedan lång tid tillbaka planerade projekt som är livsviktiga för Skånes regionaltrafik och hela Sverige”.

När detta skrivs har inte Sverige Åkeriföretag och Tågföretagen lämnat några kommentarer.