Hur fick du idén att skriva boken?
Jag har velat skriva böcker ända sedan barnsben, något som jag inte pratat så mycket om, men drömmen har alltid funnits där.  Yrkeslivet förde dock in mig på andra karriärer; inom journalistiken, politiken och näringslivet. Men första idén till Olga Lebedova, underrättelseagenten i boken, föddes när världen lamslagen bevittnade folkmordet på yazidierna i Sinjar. För att på något vis mildra skammen jag kände inför omvärldens passivitet föddes idén om en kvinnlig officer från Sverige som hjälpte de unga kvinnorna. Sen har jag själv haft oturen att möta oligarker och se de intrikata väv av ägarförhållanden de kan ägna sig åt för att komma åt strategiska intressen. Så idén har sakta växt fram och till sist släppte den inte taget om mig, jag var tvungen att sätta mig och skriva”.

Boken ska var ”inspirerad av verkliga händelse”, kan du berätta lite mer om det?
Jag undviker att peka ut vad som verkligen hänt, det överlåter jag åt läsarna.  Men jag har ett filter när jag skriver, att allt antingen ska ha hänt eller skulle kunna hända, det är som en slags kvalitetskontroll för allt jag skriver. Flera av bokens karaktärer har inspirerats av verkliga personer men med litteraturens frihet fogats samman till nya. Journalisten David Hermelin, finansmannen Mats Wendel, oligarken Ivan Fedchenkov och styrelseordförande Lars Jansson är alla inspirerade av olika personer jag mött. Den enda som är helt uppdiktad är Olga Lebedova. Men som jag skrev till ÖB Micael Bygdén i en dedikation ’I den bästa av världar är Olga Lebedova inte en skapelse av mig, utan en person som redan arbetar åt dig’.”

Berätta lite om din arbetsprocess?
”Jag började med att skriva synopsis för en trilogi, när jag kände att historierna höll började jag skriva på första boken. Det var för mer än två år sedan, långt innan Putin eskalerade angreppet på Ukraina. När jag kände att första boken var redo att läsas av andra skickade jag ett mejl till Ordfronts förlagschef där jag beskrev synopsis för de tre böckerna, min bakgrund och bifogade manus. Jag fick ganska snart svar att de var intresserade men att jag behövde arbeta mer med framförallt berättarperspektivet. Det var den första stora manusgenomgången. Sen startade det verkliga arbetet. Ordfronts suveräna manusredaktör Katja Sundén trädde in på scenen och uppmanade mig att skriva om, skriva om och skriva om. Utan Katjas bestämda men samtidigt varma driv hade det aldrig blivit så här bra som det nu till slut blev, kan jag med emfas poängtera. Jag har lärt mig så mycket av henne när det kommer till den rent hantverksmässiga sidan av att skriva en thriller och spänningsroman. Det ligger också mycket research och inläsning bakom boken, utöver det jag själv upplevt”.

Vad hoppas du uppnå med boken?
Jag drivs av ett enkelt ideal. Folkbildning. Jag vill få läsarna att förstå att det här med ryska oligarkers penningtvätt och uppköp av strategiska tillgångar i väst är på riktigt. Det är inget jag hittat på i en spännande agentthriller. Jag hoppas också att trilogin ska kunna läsas idag och skapa igenkänning och vara trovärdig, både av aktörer i de aktuella miljöerna och utanför. Jag vill också att läsare om några decennier ska kunna läsa denna trilogi som ett slags tidsdokument för att förstå en del av dagens samhällsutmaningar”.

Vilka reaktioner har du hittills fått?
Den första reaktionen utanför förlaget var en otrolig lättnad. Den kom för några veckor av en journalist på DI som skulle intervjua mig. Det var första intervjun. Jag visste inte att hon då fått manus på mejl av förlagets PR person och journalisten berättade att hon hade sträckläst boken, kunde inte sluta. Jag blev så oändligt lättad för den återkopplingen. Sen har jag förstått att förlagschefen på Ordfront Pelle Andersson skrev ett FB inlägg om processen bakom boken som blev överväldigande positivt, så det är spännande”.

Du har valt att vara anonym, varför?
Jag bestämde mig innan jag skrev bokens första meningen att jag skulle skriva under pseudonym. De senaste decennierna har jag varit verksam på globala ledarroller inom Wallenbergsfären och statligt ägda företag och jag vill fortsätta vara verksam inom näringslivet, det jag gör känns angeläget och viktigt. Om jag skulle gå ut med min identitet skulle många dörrar stängas.  Men är vill jag understryka att jag givetvis inte brutit mot ett enda ingånget sekretessavtal i min skrivprocess. Det kommer aldrig hända att jag skulle göra det. Jag har inga ambitioner att skriva och bli författare på heltid. Det har aldrig legat i min självbild att jag skulle kunna bli så lyckosam med det här projektet”.

Kommer du att uppge din identitet?
”Nej. Jag kommer att förneka att jag är personen bakom pseudonymen om jag får frågan”.

 

Är det en pr-kampanj?
Nej, absolut inte. Jag kan ju inte förlagsbranschen men insåg ganska snart att det här med att vara helt anonym med sin första bok försvårar pr-arbetet något enormt. Numera är ju hela Mediesverige så inriktat på författaren bakom boken, så att vara anonym i sin debut är att starta med ett egenvalt kraftigt handikapp, för att tala golftermer. Det hade jag inte insett helt enkelt, även om jag brukar vara noggrann i min analys innan jag fattar beslut. Så jag är glad att förlaget trots allt vill ge ut boken. Den ende på förlaget som vet min identitet är Pelle Andersson, förlagschefen”.

Är du en eller flera personer?
Senast jag såg mig i spegeln var i morse, och då var det bara ett halvtrött och lite småglåmigt ansiktet som stirrade tillbaka på mig”

Gör du / ni en ’Kepler’?
Nej, jag har inget tidigare författarskap bakom mig att särskilja mig ifrån. Detta är min debut. Sedan är Keplers böcker i mitt tycke extremt blodiga. Mina böcker bygger på en hel del thrillerinslag, med ett visst våldskapital och actionscener, men så blodig som Kepler kan jag aldrig bli. Jag har inte mage nog för det”.

Var skulle du säga att du befinner dig i livet, geografiskt och yrkesmässigt?
”Där jag vill vara. Jag kan kombinera min nuvarande karriär i näringslivet med att skriva precis den sortens böcker jag vill skriva. Och min familj mår bra. Det är jag tacksam över”.

Kommer fler böcker?
Jag hoppas det. Förlagschefen och jag har fört ett långt resonemang om att det tar tid att bygga ett författarskap, så ambitionen är att det kommer bli en trilogi till att börja med, där Olga och David har huvudrollerna. Under förutsättning att bok nummer ett säljer ett visst antal exemplar inklusive ljudboksstreaming. Så jag hoppas att boken säljer och att Ordfront förlag vill ha fler böcker från min penna”.

”Jag kan berätta att bok nr två utspelar sig i Sverige och handlar om fundamentalism och terrorhot. Bok nummer tre i ordningen kommer att handla om välfärdskriminalitet, som ju är en form av välplanerade ekobrott, och arbetslivskriminalitet, som är en annan form av ekobrott som ofta också inkluderar människohandel. Jag kan säga att jag redan börjat arbeta på dessa två manuskript”.