Nya jämställdhetsministern Maria Arnholm är förvisso inte som sin företrädare Nyamko Sabuni av utomeuropeiskt ursprung. Men Maria Arnholm har en för ett statsråd nästan lika sällsynt egenskap. Hon har tung erfarenhet från att driva företag. Det är hon i stort ensam om i regeringen, förutom finansmarknadsminister Peter Norman, som varit vd för Alfred Berg Asset Management.
Nya jämställdhetsministern Maria Arnholm är förvisso inte som sin företrädare Nyamko Sabuni av utomeuropeiskt ursprung. Men Maria Arnholm har en för ett statsråd nästan lika sällsynt egenskap. Hon har tung erfarenhet från att driva företag. Det är hon i stort ensam om i regeringen, förutom finansmarknadsminister Peter Norman, som varit vd för Alfred Berg Asset Management.
Under sina sex år som vd för pr-byrån Springtime har Maria Arnholm upplevt vad de flesta som driver små och medelstora företag gör, år efter år. Våndats över skatteinbetalningar, hållit undan för framrusande konkurrenter, grubblat över de röda siffrorna som inte ska vara med i bokslutet, känt de anställdas förväntningar, kämpat med nyckelpositioner som ska besättas, slitit med kunder som uppvaktas av konkurrenterna, lugnat otåliga ägare väntande på utdelningar. Kanske typiskt för regeringen att personen med mest företagarerfarenhet får ta hand om den lätta jämställdhetsportföljen.
Med den politik som regeringen för, växer den offentliga marknaden fram, en hybrid mellan offentlig sektor och privat marknad. Privatägda bolag utför tjänster för offentliga medel, skattepengar. Då blir det nödvändigt att känna till hur företag fungerar, inte enbart av näringspolitiskt eller arbetsmarknadspolitiskt intresse. Vem bland statsråden kan det bättre än Maria Arnholm, som på Springtime har levererat kommunikationstjänster till allt från Procter & Gamble till Arbetsförmedlingen?
Vem i Sverige kan detta bättre än Peje Emilsson, grundare av den internationella pr-koncernen Kreab Gavin Andersson, Kunskapsskolan och Silver Life?
Så varför inte värva Peje Emilsson till politiken?
Sannolikt för att han inte vill. Sannolikt för att han har större möjligheter att påverka politiken utanför det politiska systemet med dess inneboende tröghet. Ett system som passar allt sämre för ett näringsliv med ständigt ökande förändringstryck.
Istället för att avvakta det politiska maskineriet har Peje Emilsson startat en lobbybyrå, en friskola och ett privat äldreboende och på sätt skaffat verktyg med vilka han kunnat definiera och skapa den offentliga marknaden. Fört politik genom att driva företag.
Maria Arnholm vill kanske ännu mer.
Kanske vill hon ge kronprins Erik Ullenhag eller utmanarprinsessan Birgitta Ohlson en match om partiledarposten om Jan Björklund skulle lämna efter valet.
Var det tänkt att Maria Arnholm skulle få jobbet som jämställdhetsminister? När hon tillträdde i maj var det känt att Nyamko Sabuni skulle sluta. Som statsrådssekreterare skolades Maria Arnholm in i Nyamko Sabunis frågor. Är det tanken att Maria Arnholm nu ska testas för den högsta fp-toppen?
Rolf van den Brink, ansvarig utgivare för Dagens Opinion
