Det var stora skillnader i hur svenska och danska medier bevakade #Metoo. Det kommer Tina Askanius och Jannie Møller Hartley fram till i en rapport publicerad av Nordicom. Dock har de inte tittat på hur #Metoo marknadsfördes i Sverige och i Danmark.

Medieforskarna Tina Askanius (Malmö universitet) och Jannie Møller Hartley (Roskilde universitet) har gått igenom hundratals artiklar och jämfört den svenska och danska bevakningen av #metoo.

I Sverige fick #Metoo runt fyra gånger så mycket uppmärksamhet i de största svenska tidningarna jämfört med Danmark. I Sverige bevakades #Metoo ”oftast på nyhetsplats med uttalanden från svenska politiker, medan de danska tidningarna framför allt skrev om ämnet på kultur- och åsiktssidorna”, kommer de två forskarna fram till.

”I Danmark presenterades #Metoo som något man kan ha olika attityder till, inte som ett strukturellt problem som kräver svar från danska politiker eller ändrad lagstiftning. Det faktum att #Metoo behandlades som ett debattämne innebar att praktiskt taget inga danska politiker kommenterade frågan under perioden”, kommenterar Jannie Møller Hartley.

”Berättelsen om #Metoo som en ’häxjakt’ och en ’olaglig folkdomstol’, som nästan saknas i svensk rapportering, genomsyrar dansk täckning. Samtidigt ser vi i svenska medier en berättelse om #Metoo som en folkrörelse och en kamp mot maktstrukturer. Svenska medier beskriver #Metoo med termer som ’en revolution’, en ’folkrörelse’, en ”ramaskri i tystnadskulturen”, en ’lavin’, ett ’paradigmskifte’ och man hänvisar till en före och en efter #Metoo, kommenterar Tina Askanius.

Dagens Opinion har varit i kontakt med Tina Askanius om skillnader i hur #Metoo såldes in till medierna i Sverige och i Danmark. I Sveriges sålde olika brancher systematiskt in sina Metoo-uppror till medierna,. Olika grupper använde olika medier och medierna ställde ofta upp och publicerade enligt en avtalad plan med grupperna. Metoo såldes alltså in proffsigt till svenska medier. Frågan är om det bidrar till skillnaderna mellan Danmark och Sverige?

”Den faktor du nämner har vi inte tittat närmare på. Däremot håller vi på med en kontextualisering av resultaten i den nästa delstudie (som bygger på intervjus med journalister i båda länder) där vi försöker förstå skillnader i relation till ex olika journalistiska nyhets- och redaktionskulturer i de två länder när det gäller frågor om kön och jämställdhet i allmänhet samt skillnader i den historiska utvecklingen av hur frågor om sexism och sexuellt våld har politisererats på olika sätt i de två länder på både partipolitiska nivå och gräsrotsnivå. Men ska absolut funderar närmare över din fråga- tror du har helt rätt i att det att man i Sverige organiserade sig kollektivt i yrkesgrupper och professionaliserade sin kontakt och gemensamt la tryck mot spelar stor roll”, mejlar Tina Askanius.