* Medierna och journalisterna har blivit mer personorienterade. Enskilda individer, som företagsledare och politiker, får mer utrymme och journalisterna ger det personliga ansvaret för såväl framgångar som misslyckanden en större betydelse. Granskningarna följer i allt högre grad en dramaturgi. 
 
* Opinionsjournalistiken har ökat. Åsikter, ledare och krönikor blir fler. Men också tolkning på nyhetsplats. I samband med det blir det personliga varumärket hos journalister viktigare, både för dem själva i ett konkurrensutsatt yrke och för medieföretagens marknadsföring.
 
Här tar Maria Grafström upp Expressens politiske reporter Niklas Svensson som ett typexempel och säger att han står i centrum nästan lika mycket som en partiledare i en intervjusituation. 
 
* Att ”avsätta” en makthavare (av olika slag) har blivit eftersträvansvärt i sig. Hon tar tidningen Resumés ”hjälteporträtt” av DN-journalisten Mattias Carlsson som avslöjade Tillväxtverkets Christina Lugnets representationsexcesser som exempel. Artikeln har rubriken ”Han fällde Lugnet”.
 
Med i panelen fanns Expressens chefredaktör Thomas Mattsson som har huvudet konstant vinklat ned mot högerhanden och mobiltelefonen. ”Moralisk domstol – det ska vi väl vara?”, säger han. Thomas Mattsson förklarar personfixeringen med tabloidformatet som sådant. Kortare texter påverkar framställningen. Han anser att det är mediernas uppgift att hålla efter missförhållanden eller hyckleri hos politiker eller idrottsförebilder som inte regleras juridiskt. 
 
Jan Larsson, kommunikationsdirektör på Nordea och tidigare Göran Perssons (s) presschef, anser att det är diskutabelt huruvida medierna ska vara både åklagare och domstol. ”Kör ni en 15 sidor lång artikel om Mona Sahlins kreditkort kommer det att framstå som ett sensationellt avslöjande”. Thomas Mattsson påminner om att Mona Sahlin själv valde att offentliggöra Toblerone-affären. 
 
Thomas Mattson tog också upp Göran Persson påstådda godissnatteri. ”Det är inte klarlagt att han faktiskt gjorde det”, svarar Jan Larsson reflexmässigt.
 
Ulrica Widsell, vice ordförande i Journalistförbundet ser en risk för att pr-muren ”som bara informerar ett budskap” runt makthavare blir allt högre.