För två år sedan föreslog en statlig utredning att införa krav på månadsrapportering, som skulle innebära att arbetsgivare ska lämna in uppgifter om exempelvis lön och anställning varje månad istället för en gång om året, med tanken att lagen skulle träda i kraft den 1 juni.
 
Men förslaget har mött hårt motstånd från näringslivet och dessutom Miljöpartiet. Även inom alliansregeringen har det varit delade meningar där Centerpartiet och näringsdepartementet gått emot finansdepartementet. 
 
Nu står det klart att förslaget dröjer och att regeringen inte kommer att ta med det i höstbudgeten.
 
I vårpropositionen som presenterades i dag står det att ”månadsuppgiftsutredningens förslag om månadsuppgifter kräver ytterligare analys och bereds vidare i Regeringskansliet” och kommer alltså inte att läggas fram nu.
 
– Skatteverket har kommit med bedömningen att det måste till datasystem som inte är färdiga. Sedan måste vi göra en fortsatt beredning, vi måste knåda förslaget och knåda det lite till, sade finansminister Anders Borg (m) på en presskonferens på måndagsförmiddagen där han presenterade vårbudgeten.
 
På frågan om det ska bli ett krav för månadsuppgifter svarade Anders Borg att regeringen får återkomma.
 
En av de som lobbat mot förslaget har varit Företagarna, som anser att kravet på månadsrapportering skulle öka bördan på företagen.
 
– Det är en stor framgång att regeringen nu lyssnat på företagens invändningar och sätter stopp för genomförandet. Nu förutsätter vi att regeringen inleder samtal med oss och andra näringslivsföreträdare innan man tar nya steg i frågan. Månadsuppgifterna bör inte hanteras separat, utan måste sättas in i en helhet med företagens totala rapporteringsskyldighet, säger Henrik Sjöholm, chef för enheten för politik, analys och opinion på Företagarna.