Liksom Svenskt Näringsliv håller inte heller LO med om att ungdomsarbetslösheten skulle vara en ”synvilla”.

– Den är mycket allvarlig. Även om ungdomar ofta är arbetslösa kortare tider får det allvarliga konsekvenser. Risken ökar att de blir arbetslösa igen. De släpar efter i lön, säger Thomas Carlén, ekonom på LO.

Han tycker det är ”väldigt bra” att ungdomsarbetslöshet har blivit en valfråga,

– Onekligen har Sverige hög ungdomsarbetslöshet också jämfört med andra länder.

Dock nyanserar han den SCBs mörka siffror på att 25-30 procent av ungdomarna är arbetslösa.

– Det är inte samma problem som när äldre familjeförsörjare blir av med jobbet. Det går inte att jämföra. Mänga är studenter, men de får inget sommarjobb. Ungdomsarbetslösheten är allvarlig, men går inte att jämföra med äldres så lösningarna blir annorlunda.

LO har en solklar uppfattning om vad som är problemet:

– Det är den bristande gymnasieutbildningen där 25 procent inte går ut med fullständiga betyg. Ett annat problem är att bryggan mellan arbetsliv och utbildning är lång i Sverige, enligt Thomas Carlén.

– Det ges inte tillräckligt med praktik på gymnasiet. Någon form av lärlingssystem kan behövas. Det behöver bli lättare att få sommarjobb.  

Brist på jobb är inte det enda problemet, enligt LO.

– Hur många jobb som finns påverkas av många faktorer, bland annat av att de som söker jobb har rätt kompetens. Ju fler som har arbetslivserfarenhet och gymnasiekompetens, ju fler företag kommer att efterfråga dem. Många äldre går nu i pension och det är olyckligt att så många unga inte klarar av gymnasiet.

Svenskt Näringsliv tycker att det skapas för få jobb i Sverige och det inte har tillkommit ett enda jobb netto i den privata sektorn på 50 år. Och det är en del av orsaken till ungdomsarbetslöshet. Den bilden delar inte LO fullt ut.

– Sverige har en mycket dynamisk arbetsmarknad där det tillkommer och försvinner över 300 000 jobb per år. Så förmågan att skapa jobb finns.

Var jobben har skapats har också delvis varit ett poltitiskt vägval.

– Vi har haft ett system där offentliga sektorn har växt. Många av jobben som skapats där gör i andra länder av privata sektorn eller oavlönat i hushållen.

Hur stor kan den offentliga sektorn bli?

– Det har jag ingen aning om. Det beror på hur stor efterfrågan är på dess tjänster, t.ex. utbildning, vård och omsorg. Industrins andel av BNP har inte minskat sedan 1970, även om jobben har gjort det.

LO tycker inte regeringen Reinfeldt har gjort något rätt.

– De började med att skära ner vuxenutbildningen kraftigt. De har inte bedrivit någon aktiv arbetsmarknadspolitik. Det är luft i deras ungdomsgaranti när arbetslösa får vänta i tre månader på coachning och vägledning de borde få direkt. Bara var tionde ungdom får praktik. Halverad arbetsgivaravgift är dyrt och relativt ineffektivt. Då är det bättre sänka arbetsgivaravgiften för arbetslösa.

Har det inte gjorts några förbättringar?

– Nej, inget jag kommer fram till. Regeringen förtjänar inget beröm när det gäller ungdomsarbetslösheten.

OECD brukar peka ut Las som ett problem, att anställningsskyddslagarna skapar en alltför oflexibel arbetsmarknad som drabbar ungdomarna. Det är en bild som delas av Svenskt Näringsliv och näringsminister Maud Olofsson (c).

– Visserligen är las en lag för att skydda äldre på arbetsmarknaden och vi har en högre grad av äldre sysselsatta än i andra länder. Men lagarna är inte oflexibla. Det enda som krävs är att arbetsgivaren förhandlar med facket. Och det finns inga klockrena korrelationer mellan anställningsskydd och ungdomsarbetslöshet.

Om LO ratar alliansen så hyllar organisationen de rödgröna.

– Det glädjer mig att de har många förslag om utbildningslyft och att öra arbetsförmedlingen effektivare. Man vill satsa mer på arbetsmarknadspraktik och yrkesutbildning. Det är effektivt.

Thomas Carlén ser två olika system som väljarna har att ta ställning till.

– Skiljelinjen ligger i att de rödgröna beskriver problemet efter att ungdomar behöver stöd i att förbättra sin kompetens, det vill de rödgröna lyfta. Alliansen, för en politik som ska göra ungdomar billigare att anställa, men de vill inte satsa så mycket på att höja deras kompetens. Alliansen kapitulerar och vill skapa en låglönesektor för de som inte har gymnasiekompetens. Det är en defensiv som inte är logiskt attraktiv. Trenden i Sverige, till skillnad från USA, är att vi skapar jobb med högre lön som ersätter jobb med lägre lön.