Liberaler vill utvärdera Elon Musks Hyperloop

”Hyperloop är ett nytt transportsätt som kan beskrivas som en kombination mellan rörpost, ett air hockey-bord och en Concorde. Vagnar, med människor eller gods, åker i rör, i hastigheter över 1000 kilometer i timmen. Det skulle ta en halvtimme att åka mellan Stockholm-Göteborg, lite drygt 35 minuter Stockholm-Malmö och strax under en timme Stockholm-Luleå. Eftersom tekniken är mycket ung är kostnaden svår att veta, men de inledande beräkningarna gör den avsevärt mycket billigare än höghastighetståg.

Idén till hyperloopen föddes ur en frustration kring just höghastighetståg. Elon Musk, grundare till elbilsbolaget Tesla och rymdbolaget SpaceX, reagerade 2013 på den höga kostnaden och långa pendlingstiden för en ny tåglinje mellan Los Angeles och San Francisco. Musk menade att det måste gå att göra annorlunda och satte samman en arbetsgrupp med ingenjörer från de båda bolagen. De fick i uppdrag att komma med ett alternativ som skulle vara snabbare, billigare, säkrare, mer lättillgängligt, väderoberoende och ha mindre påverkan på miljö och liv längs sträckningen.

Ett halvår senare presenterade de ett förslag. Samtliga önskemål var uppfyllda och hyperloopen, som Musk kallade den, har sedan dess rönt stor uppmärksamhet världen över. President Obama är mycket intresserad och får regelbundna briefings om projektet. Hans infrastrukturminister jobbar nära bolagen som nu utvecklar konceptet och amerikanska staten har kontrollerat så att all teori i upplägget håller. Tre företag har bildats och två testbanor håller på att byggas. En SpaceX-tävling för utformningen av vagnarna (poddar) lockade 1000 deltagande forskare och studenter och vanns av ett team på MIT. Flera regeringar världen över har visat intresse och alldeles nyligen slöt slovakiska staten ett avtal med ett Hyperloop-företag, för att prospektera en hyperloop.

I korthet fungerar tekniken så att röret har ett lågt lufttryck vilket skapar låg friktion för poddarna. Det krävs därmed relativt lite energi för att driva dem framåt. Drivningen sker av en elmotor, i stil med den som sitter i elbilar. Varje podd tar 30-40 människor och man kliver på vid stationer, likt tågstationer. Till skillnad från tåg så åker dock inte flera vagnar samtidigt utan istället en och en, under vissa tider på dygnet med bara några minuter mellan varje podd. Rören skyddar poddarna från snö, blåst, löv och annat som får svenska tåg att stå stilla i tid och otid. Röret kan dras på pontoner, på marken, i tunnlar eller under vattenytan.

En anledning att inte sätta spaden i marken på en gång är att tekniken är väldigt ung och ännu oprövad. De första testbanorna står klara under året och vi behöver såklart veta mer innan några byggbeslut tas. Sverige bör emellertid inte bara följa utvecklingen, utan bidra genom forskning och på allvar undersöka möjligheterna att bygga. Regeringen bör därför ge Trafikverket i uppdrag att utreda hyperloopen som alternativ till höghastighetståg.

Oavsett hyperloopens framtid så kommer tåg att spela en viktig roll under överskådlig framtid. Där finns problem som måste lösas, även om Sverige bygger hyperloop. Ett viktigt exempel är bristande kapacitet på södra stambanan genom Östergötland och Sörmland. Det åtgärdas nu genom byggandet av Ostlänken och det arbetet måste fortskrida.

Många svenskar är oroliga över situationen både i Sverige och i världen och känner sig bekymrade inför framtiden. Flyktingkris, krig och terror finns på våra näthinnor. Dessa problem är verkliga, men det finns också en annan verklighet. Nya tekniska landvinningar inom en mängd olika områden, kommunikation inte minst. Världen blir stadigt bättre på många områden. Hyperloopen har potential att revolutionera transporter på mark och göra det både billigare och enklare att resa stora avstånd. Sverige bör bidra till den utvecklingen och seriöst överväga att bygga Hyperloop.”

Mathias Sundin, riksdagsledamot för Liberalerna, Östergötland

Maria Weimer, riksdagsledamot för Liberalerna, Uppsala

Robert Hannah, riksdagsledamot för Liberalerna, Göteborg