Det viktiga är inte vad du tycker, utan var du tycker det. Så har det varit länge i svensk debatt. Men den som jobbar med debatt och opinionsbildning kan se en förändring. Nu blir det allt viktigare vad du tycker och kanske också, i än högre utsträckning, hur du formulerar dig. Hur du når fram till målgruppen och hur väl du förstår deras verklighet.
Målgruppen är ofta flerdelad, givetvis beslutsfattare men också allmänheten och kanske medlemmar i ett fackförbund. När alltfler deltar i debatten blir också arenorna alltfler. Fortfarande är det bästa att få sin debattartikel eller sitt nyhetsutspel publicerat i gammelmedia, på en tidnings debattsajt eller på nyhetsplats i tryckt media eller etermedia.
Ibland glöms det också bort att gammelmedia faktiskt håller de nya sociala medierna under armarna med substans och trovärdighet. Samtidigt är det fler än någonsin som kan nås av nyheter och opinionsbildning. Aldrig har så många läst och tagit del av det som etablerade medier producerar.
Det som vi som arbetar med opinionsbildning efterfrågar är seriösa arenor där en debatt snabbt kan dras igång.
Det finns visserligen en livlig debatt som förs på debattredaktionernas sajter med nätpublicerade artiklar. Här är Svenska Dagbladet aktivt och debattredaktionen ger även mycket snabbt svar om publicering, vilket välkomnas av sådana som undertecknad.
Vi får se vad som händer med nya DI-kopplade Newsmill. Även om fokus ska ligga på ekonomi så kan det bli en sida med brett anslag. Ekonomi handlar ju om hela samhället. Det finns en viktig roll att fylla för den som vill.
Jag har också stora förväntningar på Dagens Samhälles debattsajt som sägs ha som mål att konkurrera ut Dagens Nyheters och Svenska Dagbladets debattsajter som beslutsfattarnas förstahandsval. Det är onekligen en hög målsättning.
För mig är Dagens Samhälle redan det givna valet för att nå de som nu är dagliga beslutsfattare för skolan, alltså politiker och tjänstemän på den kommunala nivån och på den offentliga marknaden.
Oavsett vad man tycker om denna marknad och hur den fungerar – och oavsett när Lärarnas Riksförbunds mål om att skolan ska bli statlig uppnås – så kommer en tidning som Dagens Samhälle vara mycket viktig. Den är också snabb och man arbetar medvetet med både pappers- och nätpubliceringar i en samverkan.
Men Dagens Nyheter är fortfarande den ledande arenan med DN Debatt, där sker de tyngsta utspelen och där finns en agendasättande verkan. Efter att ha skrivit och medverkat till fyrtiotalet artiklar på DN Debatt genom åren så kan man skönja en förändring.
Från Mats Bergstrands tid då det fanns en fingertoppskänsla för vad som var dagens viktigaste text till en mer osäker tid då man ville ”höja debattnivån” (vilket innebar att debattsidan blev mindre angelägen) och fram till dagens debattsida som har återfått självsäkerheten och tyngden, men nu med en betydligt större konkurrens på debattarenan.
I övrigt kan man säga att kvällstidningarnas debattsidor tuffar på, även om de kunde bli än bättre på att samverka med övriga tidningens innehåll. De stora tidningarna utanför huvudstaden som Göteborgs-Posten, Sydsvenskan och Upsala Nya Tidning med utmärkta debattsidor har svårt att få nationellt genomslag men är ändå viktiga. Och de kan spridas brett i sociala medier.
Det verkligt intressanta är att när gammelmedia samspelar med de nya sociala medierna, kan en bra text få ett eget liv. Som när författaren och läraren Martin Widmark härom veckan skrev en debattartikel på Dagens Nyheters Kultursidor, ”Jag skäms över hur vi har svikit barnen i skolan”
Artikeln lades ut på Lärarnas Riksförbunds Facebooksida på eftermiddagen när den hade publicerats i tidningen, och till nästa dag hade 104 000 individer sett puffen i sitt flöde. Nästan 13 000 hade gillat artikeln och 600 hade tyckt det var så viktigt att de även har delat med sig av den till sina vänner. Lika många hade skrivit kommentarer på vår Facebooksida. Där är målgruppen utbildade och behöriga lärare fokuserad.
Samtidigt blir det ringar på vattnet. Genom DN:s egen länk från artikeln till Facebook har nästan 8 000 spridit och kommenterat texten. Ett positivt exempel i det lilla.
Kvar står att det viktiga fortfarande är textens egenskaper. Oavsett hur och var den läses. Budskapet, stilen och förmåga att beröra är fortfarande det som avgör hur läsarna påverkas och vilken betydelse texten får. Det ändrar sig inte, oavsett arena.
Zoran Alagic, presschef Lärarnas Riksförbund
