Det gör hon i ett debattinlägg avsett för Västerbottens-Kuriren. Här återges de väsentligaste delarna:

 

"OECD-rapporten "Education at a glance" som Universitetskanslersämbetet har analyserat visar svart på vitt att ambitionerna för högskoleplatser har legat still sedan 2006. Den tidigare borgerliga regeringen hade inte något intresse av att satsa på fler högskoleutbildade. Utbyggnaden av högskolan har stått still och det har dessutom blivit svårare att komma in på högskolan under den förra mandatperioden. Det är inte en framtidsinriktad politik.

Från allt fler håll kommer signaler att Sverige måste satsa på den högre utbildningen. Vi hör det från företag, studenter, rektorer, fackförbund, forskare och analytiker. Och nu även från OECD.

I ett internationellt perspektiv måste vi se till att inte fortsätta halka efter andra länders kunskapsnivå. OECD:s data visar att antalet högskoleutbildade i Sverige legat stilla medan många andra länder kontinuerligt har fortsatt satsa på högskolan.

 

Våra nordiska grannländer har passerat oss, med Norge i topp på 44 procent i andel invånare med eftergymnasial utbildning. Sverige ligger på 34 procent, knappt över OECD-medel. Det är inte tillräckligt.
 

Regeringen är övertygad om att Sverige ska konkurrera med investeringar i kunskap och kompetens. När fler än någonsin vill studera på högskolan är det ett slöseri med resurser och utvecklingspotential att hindra dem. Vi ser högskolan som ett framtidsområde som kan bygga Sverige starkt, och ge oss ökad kunskap och svar på många av de utmaningar vi står inför: hur vi ska bekämpa arbetslösheten, klara klimathotet och stärka både samhälle, demokrati och välfärd.
 

En ny uppmärksammad forskningsrapport från Entreprenörskapsforum visar att så mycket som 50 procent av den ekonomiska tillväxten 2001-2010 har skett tack vare den ökade andelen högutbildade anställda.

Sverige står inför ett allt större behov av ny arbetskraft som har högskoleutbildning. En av anledningarna är den stora generationsväxling som sker på svensk arbetsmarknad. Inte minst i offentlig sektor där vi har stora behov av lärare, sjuksköterskor, socialsekreterare och andra. Och även i det privata näringslivet finns ett växande behov. Då måste vi se till att fler kan studera vidare. Sammantaget är bilden tydlig: Sverige behöver höja kunskapsnivån och möjligheterna till högskoleutbildning. Vi har inte råd att halka efter.
 

Under mandatperioden kommer regeringen öka antalet högskoleplatser i hela landet. Ambitionen är cirka 14 000 nya utbildningsplatser till och med 2018. Dessutom ska kvaliteten stärkas på utbildningarna. Redan i budgetpropositionen föreslog regeringen att 125 miljoner kronor skulle avsättas för att stärka kvaliteten och sedan 250 miljoner från 2016.
 

Regeringen avser att återkomma med förslag för att stärka kvaliteten. Ett förslag som snart kommer remitteras är ett nytt nationellt kvalitetsutvärderingssystem av högre utbildning. Det har som syfte att bli mer kvalitetsdrivande än nuvarande system genom ett större ansvar hos lärosätena, samtidigt som det även kontrollerar att utbildningarna håller hög kvalitet.

 

Regeringen kommer att föra en medveten politik för att utveckla den högre utbildningen i Sverige. Att investera i kunskap är en klok framtidspolitik för såväl enskilda människor som för samhället i stort".

 

Helene Hellmark Knutsson, minister för högre forskning och utbildning.