– Det var för lite ideologisk debatt. I valdebatterna fick vi inte veta vad de politiska partierna står för och det visar ju inte heller de politiska utspelen. Det är svårt att få fram i en valrörelse. Blockpolitiken skulle kunna ha gjort det tydligare vilka som är de grundläggande frågeställningarna och vägvalen. Det misslyckades vi med, men det var vårt eget fel, säger Jenny Lindahl Persson, Informationschef, Vänsterpartiet.

Hon tycker att rapporteringen i valrörelsen varit ”extremt nyhetsfokuserad” och att det förde med sig att rapportering av det politiska spelet tog över.

– Det enda sättet att komma ut är att ha ny politik, säger hon.

Dock tycker hon inte att personbevakningen ökade i denna valrörelse.

– Det var ännu mer i det förra valet. Vad gällde Socialdemokraterna tycker jag att det i förra valet handlade mer Göran Persson än vad det handlade om Mona Sahlin i det här valet.

Jenny Lindahl Persson anser att medierna blir viktigare och viktigare för valrörelserna.

– Medierna är viktigare än nästan allting annat. På lång sikt sker en jätteförändring. Förr fick väljarna information genom personliga kontakter med partier och väljarna kollade valmaterialet. Idag är väljarna mer medievana och tar till oss information därifrån istället. De sociala medierna hade ingen avgörande betydelse för valutgången, men var viktiga för Vänsterpartiet.

– Sociala medier är ju just sociala och därför kanske man inte vill överlasta sitt sociala nätverk med just politik och håller tillbaka. Men sociala medier har betytt mycket för oss i Vänsterpartiet, där de hjälpt oss att spinna och få snurr på nyheter. Det kanske beror på att vi kanske har för dålig internkommunikation haha.

Svenska politiker och partier är inte tillräckligt modiga för att använda sociala medier fullt ut, anser hon.

– Det huvudsakliga skälet att Obama lyckades med de sociala medierna har att göra med hans budskap. Jag tror att det krävs mod, vilket har saknas i den här valrörelsen. Man måste våga lansera en nyhet enbart på twitter. Många ledande politiker är inte så nere med sociala medier att de upplever att en nyhet är ute på bara för att den är på twitter. Men det kommer att ändras.

Det var de små partierna som inte hade råd att kommunicera i de traditionella medier som lyckades bäst med sociala medier.

– Feministiskt initiativ och Piratpartiet hade mer framgång i de sociala medierna än de större partierna. Vi borde också ha kunnat uppvärdera de sociala medierna. I framtiden kommer sociala medier att användas vid snabb återrapportering. Hos våra medlemmar finns krav på att få information snabbt, till exempel genom twitter. Där har vi varit bra i jämförelse med andra partier.

– Det var mindre direktrapportering och mer kommenterande i medierna. I internationella nyhetsinslag, exempelvis, klipper man in ljudbitar med partiledarna. Sådant har det varit lite av i svenska medier, säger Bo Krogvig, kampanjchef för Socialdemokraterna.

Han är inne på linjen att journalisterna föll till föga.

– Det är lättare för medierna att fokusera på det politiska spelet och personer, eftersom de då bara kan spekulera, och egentligen inte behöver läsa på. Det har att göra med att de flesta redaktionerna är anorektiska med väldigt få personer som ska täcka stora delar.

Bo Krogvig tycker att ”en massa politiska sakfrågor” saknades i valrörelsen

– Det var oproportionellt fokus på frågor som rör en liten del av medborgarna, som Rut och förmögenhetsskatten.

Liksom Jenny Lindahl Persson, anser Bo Krogvig att medierna är ”mycket viktiga”.

– Medierna är den starkaste kanalen politikerna har till väljarna och som dessutom är återkommande. Det visar sig inte minst på partiledarutfrågningar.

Dock anser Bo Krogvig anser till skillnad från flera som analyserat eftervalet att de sociala medierna hade inflytande över valrörelsen.

– Sociala medier har använts av jättemånga, även om det fungerat på andra sätt än vad man förväntat sig. Facebook, exempelvis har varit ett jättebra sätt att mobilisera och heja på varandra inom partierna. Men man måste förstå skillnaderna mellan gammelmedia, där informationen strömmar ut, och mellan nätmedier, där man själv aktivt måste söka information. Därför har många väljare valt att istället gå till partiernas hemsidor, där informationen finns direkt.

Bo Krogvig berättar att Socialdemokraterna inte haft Obama som huvudförebild vid användandet av sociala medier.

– Vår inspiratör är Det norske arbeiderparti. I USA finns inga partier, de har snarare system för vilken person som ska väljas. Hos oss är villkoren helt andra, men som opinionsverktyg och organisationsverktyg funkade de sociala medierna alldeles utomordentligt. Sociala medier var framgångsrikt. Sociala medier blir ett komplement som ökar betydelse. Men man slutar inte med valaffischer för att si och så många finns på Facebook, det innebär helt enkelt fler tangenter på pianot

Det var i alla fall inte de sociala medierna som fällde Socialdemokraterna, antyder Bo Krogvig.

– Vi var riktigt duktiga och hade all teknik, en väldig trafik, Netroots (arbetarrörelsens bloggportal) och kampanjstöd. Vi låg ett steg före Moderaterna.

Anders Andrén, presschef på Folkpartiet, anser att medierna var en ”spegling av valrörelsen”.

– Hela valrörelsen kännetecknas av att den var sakfrågeinriktad och fri från skandaler. Det som var nytt var ju att den präglades av blockpolitik med endast två stadsministerkandidater, vilket gjorde att det blev mer fokus på alliansen och de rödgröna än enskilda partier.

Han anser att valrörelsen trots allt handlade om sakfrågorna.

– Det handlade till stor del om sakfrågorna, om vem som kan ta hand om ekonomin, om skolan och så vidare.

Anders Andrén pratar om en ”övertro på sociala medier”.

– Man tar fenomen från valrörelsen i USA och tror att det ska fungera på samma sätt i Sverige. Det man glömmer då är att USA har lite över 300 miljoner invånare. Jag tror att sociala medier fungerade sämre än många trott eftersom partiaktiva personer som bloggar sällan är särskilt intressant att läsa, det kan ofta vara som att läsa en oredigerad insändarsida. Det gäller fortfarande att hitta intressanta nyheter och kunna leverera dem på ett spännande sätt. Dock är det så att bloggare som hittar dem kan uppmärksammas väldigt mycket.

Anders Andrén tycker att bilden av en Obama som tog makten med sociala medier inte stämmer.

– Obamas framgångar ligger inte i sociala medier. De hade visserligen ett bra insamlingssystem för pengar som gick till valrörelsen på nätet, men alla pengar gick till tv-reklam. Det är en myt att han vann valet på sociala medier – han vann det genom tv- reklam som visades väldigt många stater. Det som de lyckades med via sociala medier var att väljarna snabbt kunde bli aktiva i kampanjen och sitta hemma och göra egen telemarketing. Men inte genom att skicka tweets som lästes av 100 likasinnade. Risken med att blogga hemma från kammaren är att man bara skriver för andra frälsta. Då tror jag det är bättre att dela ut flygblad på stan, det når fler.

Det är innehållet snarare än distributionskanal som har betydelse.

– Allt handlar om bra innehåll. Det är inte särskilt spännande att läsa en blogg skriven av en socialdemokrat som handlar om hur bra partiet är, det är inte så nyhetsmässigt. Allt handlar om nyheter med spännande innehåll, och det är sällan man finner dem i partipolitiskas bloggar. I slutet av valrörelsen var det ju en privatperson som lyfte upp frågan om utförsäkringarna, det blev ju en jättegrej – och det var inte skrivet av någon som jobbar inom ett parti.