Klimatpolitiska rådet, som är en myndighet med uppgift att granska klimatpolitiken, tar till skarpa ord:

”Samtidigt som Sveriges regering i EU är med och fattar beslut om högre ambitioner och skarpare styrmedel innebär den nationella politik som regeringen hittills har beslutat att utsläppen av växthusgaser i Sverige kommer att öka betydligt under 2024. I budgetpropositionen för 2024 använde regeringen mer reformutrymme till beslut som motverkar möjligheterna att nå klimatmålen än sådana insatser som bidrar till att nå klimatmålen”.

Rådet anser, vad gäller Sveriges andra klimatpolitiska handlingsplan, antagen en 21 december 2023, att:

* Regeringens klimatpolitiska handlingsplan ”lever inte upp till klimatlagens krav. Den bortser från de etappmål för 2030 som riksdagen har fastställt”.

* Handlingsplanen ”brister i konkretion”.

* Handlingsplanen har ”ett för smalt fokus på ökad elproduktion” och då ”framför allt på nya kärnkraftsreaktorer”.

* Regeringen prioriterar ”inte tillräckligt arbetet med energi- och resurseffektivisering, biomassa från skogs- och jordbruk samt upptag och lagring av koldioxid”.

* Planen ”saknar i stor utsträckning utsläppsprognoser för beslutad politik och tidsangivelser för planerade insatser samt bortser från de nationella etappmålen till 2030. I stället aviserar handlingsplanen att dessa mål ska utredas på nytt”.

* Regeringens klimatpolitiska handlingsplan ”är inte en plan för hur Sveriges etappmål eller EU-åtaganden till 2030 ska nås”.

Klimatpolitiska rådets bedömning är att utsläppen kommer att behöva minska ännu snabbare under nästa mandatperiod (2027–2030) ”eftersom nödvändiga beslut skjuts på framtiden”.