Här är de nya lagarna och förordningarna för 2019

Från och med årsskiftet kommer en rad nya lagar och förordningar att gälla. Dagens Opinion har sammanställt de viktigaste.

Alla lagar och förordningar har införts om inte annat anges. Dagens Opinions har gjort ett urval med bäring på näringsliv, arbetsmarknad och ekonomi.

nytt ansvar för arbetstagares lön i entreprenadkedjor
Den nya lagen innebär att en arbetstagare som inte får lön av sin arbetsgivare för arbete i en bygg- eller anläggningsentreprenad ska kunna få betalt från en annan entreprenör i entreprenadkedjan.

ändringar med anledning av anslutning till ILOs konvention om ”anständiga arbetsvillkor för hushållsarbetare”
Ändringen innebär att alla hushållsarbetare som arbetar i arbetsgivarens hushåll har rätt att få skriftlig information av sin arbetsgivare när det gäller villkor som är av väsentlig betydelse för anställningsavtalet eller anställningsförhållandet.
Ikraftträdande: 1 mars 2019

kompletterande bestämmelser till EUs förordning om referensvärden
Finansinspektionen får rätt att utreda och ingripa för överträdelser mot EUs förordning om referensvärden. Ett referensvärde kan vara ett index för att mäta resultatet för en fond.

ny lag om skyldighet för vissa offentliga funktionärer att anmäla innehav av finansiella instrument
Genom lagen uppdateras regelverket om skyldighet för statsråd samt anställda och uppdragstagare i myndigheter, kommuner och landsting att anmäla innehav av värdepapper och andra finansiella instrument. Regeringen beslutar vilka myndigheter som ska omfattas av lagen.

krav på licens för spel om pengar
Krav på licens för för att erbjuda spel om pengar, spelmarknaden omregleras, spelmarknaden delas upp mellan en konkurrensutsatt del, en del förbehållen allmännyttiga ändamål och en del förbehållen staten. Innebär även inkomstbeskattningen av spelanordnare och spelare.

ny lag om tillgänglighet till digital offentlig service
Lagen bedöms ska leda till att digital offentlig service blir mer tillgänglig. Myndigheten för digital förvaltning får meddela föreskrifter om de tekniska kraven som ska gälla.

ändringar i kupongskattelagen , inkomstskattelagen och skatteförfarandelagen
En generell begränsning av ränteavdrag i bolagssektorn införs i kombination med en sänkning av bolagsskatten i två steg, till 21,4 procent år 2019 och 20,6 procent år 2021. Expansionsfondsskatten sänks till 20,6 procent från år 2021, vidare införs avdragsförbud för ränta vid vissa gränsöverskridande situationer, så kallade hybridregler.

sänkt skatt för personer över 65 år
Förstärkt sänkningen av det förhöjda grundavdraget för dem som vid beskattningsårets början har fyllt 65 år.

höjda skiktgränser
Skatten sänks för de personer som betalar statlig inkomstskatt genom att den nedre skiktgränsen ändras till 490 700 kronor och den övre till 689 300 kronor. De nya brytpunkterna för personer under 65 år blir 504 400 respektive 703 000 kronor.

utökat jobbskatteavdrag
jobbskatteavdraget utökas med totalt 10 miljarder kronor för personer som vid beskattningsårets ingång inte har fyllt 65 år och som har arbetsinkomster som överstiger 0,91 prisbasbelopp.

ökat skydd för hotade och förföljda personer
Lagändringar som syftar till att förbättra och öka skyddet för hotade och förföljda personer, med bland annat mer flexibel och skyddad folkbokföring, även en förstärkt sekretess för uppgifter om personer som har skyddad folkbokföring och som är parter i mål och ärenden hos alla myndigheter och domstolar införs.

ny lag om Tullverkets behandling av personuppgifter
Innebär bland annat att Skatteverket och Tullverket ersätter helt eller delvis nuvarande registerförfattningar och gäller utöver brottsdatalagen och innehåller bestämmelser som innebär preciseringar, undantag eller avvikelser från brottsdatalagen.

uppgifter på individnivå i arbetsgivardeklarationen
Genom ändringarna ska bland annat uppgifter om utbetalda ersättningar för arbete och skatteavdrag på individnivå lämnas till Skatteverket månadsvis i en arbetsgivardeklaration i stället för årligen.
1 juli 2018

ny typ av skattskyldig i kemikalieskatten
”Registrerad mottagare” införs som ny typ av skattskyldig i lagen om skatt på kemikalier i viss elektronik, som registrerad mottagare får Skatteverket godkänna den som i Sverige avser att yrkesmässigt från ett annat EU-land föra in eller ta emot skattepliktiga varor.

ändrade mervärdesskatteregler för telekommunikationstjänster, radio- och tv-sändningar och elektroniska tjänster
Elektroniska tjänster till konsumenter i andra EU-länder ska beskattas där konsumenten finns, men för att förenkla för företagen införs en möjlighet att i stället tillämpa svenska mervärdesskatteregler om företagets omsättning av elektroniska tjänster till konsumenter i andra EU-länder understiger 99 680 kronor per år.

inrättande av försvarsgrensstaber
Regeringen inrättar organisationsenheter i form av en arméstab, en marinstab och en flygstab i Försvarsmakten samt lokaliserar dessa till Enköping, Haninge/Muskö respektive Uppsala.

ändrade mediegrundlagar
Ändringarna innebär bland annat att en utgivare av en databas under vissa förutsättningar, till exempel att uppgifterna raderas inom 14 dagar, inte ska kunna hållas ansvarig för material som funnits tillgängligt i databasen i mer än ett år. Vidare innebär ändringarna att det blir möjligt att under vissa förhållanden förbjuda offentliggörande av vissa särskilt integritetskänsliga personuppgifter.

stärkt skydd för valhemligheten
Krav införs på att den plats i eller i anslutning till en val- eller röstningslokal där valsedlar läggs ut ska vara avskärmad från insyn från andra väljare, det blir även möjligt för väljare att, genom att skriva till namnet på en partimarkerad eller blank valsedel, personrösta på en kandidat för ett parti som har registrerat sin partibeteckning och anmält samtliga kandidater.

nya regler om förbud mot erkännande av utländska barnäktenskap
Skärpta regler kring förbud mot utländska barnäktenskap. Enligt en ny huvudregel ska inga utländska barnäktenskap införs.

återbetalning av medlemsinsatser i arbetskooperativ
Arbetskooperativa ekonomiska föreningar ska kunna betala tillbaka en medlemsinsats med ett högre belopp än insatsens nominella värde så att en medlem kan därmed få del av den värdeökning som har skett när hen lämnar föreningen.

modernare regler om varumärken
Ändringarna innebär att den svenska varumärkeslagen och varumärkesförordningen anpassas till nya EU-regler, de svenska bestämmelserna blir också mer teknikneutrala, vilket ska underlätta registreringen av nya märkestyper, till exempel animerade varumärken. Varumärkesskyddet stärks också så att det blir möjligt för tullen att stoppa varor som passerar landet även om de inte ska säljas på den svenska marknaden, så kallad transit.

ny lag om företagsnamn
Den nya lagen om företagsnamn ersätter den nuvarande firmalagen, som är mer än 40 år gammal. I sak motsvarar den nya lagen till stora delar den nuvarande, men ska vara mer överskådlig och lättare att tillämpa.

skydd för beteckningar på jordbruksprodukter och livsmedel
Lagen innebär att befintliga regler förs över från varumärkeslagen när det gäller beteckningar som skyddas enligt EU-förordningar och att motsvarande regler införs när det gäller beteckningar som är skyddade enligt internationella avtal.

nya lagar om polisens behandling av personuppgifter
Ersätter helt eller delvis nuvarande registerförfattningar och gäller utöver brottsdatalagen. De innehåller bestämmelser som innebär preciseringar, undantag eller avvikelser från brottsdatalagen.

skyddet för den personliga integriteten stärks
Lagändringarna innebär att straffbestämmelserna om olaga hot och förolämpning förtydligas, bland annat genom att beskrivningarna av de tillvägagångssätt som ett hot eller en förolämpning kan uttryckas moderniseras, för olaga hot utvidgas dessutom det straffbara området så att även hot som är ägnade att framkalla allvarlig rädsla för egen eller annans frihet eller frid omfattas.

utvidgat straffrättsligt skydd för transpersoner
Lagändringen innebär att grunden könsöverskridande identitet eller uttryck läggs till i brottet hets mot folkgrupp.

säkerhetsskyddslagen införs
Den nya lagen förtydligar kraven på skydd av säkerhetskänslig verksamhet och innebär en förstärkning av skyddet mot bland annat spioneri och sabotage.

stärkt minoritetspolitik
Skyddet för de nationella minoriteternas språk och kultur stärks liksom de utökade rättigheterna inom förvaltningsområdena för finska, meänkieli och samiska, en bestämmelse införs om att kommuner och landsting ska anta mål och riktlinjer för sitt minoritetspolitiska arbete.

ny finansiering av public service
Från den 1 januari 2019 ersätts dagens radio- och tv-avgift, som betalas av alla hushåll som har en tv-mottagare, av en individuell public service-avgift på 1 procent av den beskattningsbara inkomsten upp till ett tak och ska tas in av Skatteverket och hanteras som de flesta övriga skatter och avgifter som enskilda betalar.

Mediestödsförordningen införs
Presstödet höjs och förlängs från och med den 1 januari 2019, samtidigt som presstödsnämnden vid Myndigheten för press, radio och tv byter namn till Mediestödsnämnden. Från och med den 1 februari 2019 införs två nya former av mediestöd och det tidigare utvecklingsstödet till tryckta allmänna nyhetstidningar tas bort. De nya stödformerna är dels stöd till lokal journalistik i områden som saknar eller har svag journalistisk bevakning, dels ett utvidgat innovations- och utvecklingsstöd.

ett ökat skadeståndsansvar och skärpta försäkringskrav för reaktorinnehavare
Reaktorinnehavares skadeståndsansvar för atomolyckor vid reaktorer höjs till en miljard särskilda dragningsrätter (cirka 1,2 miljarder euro eller 11,8 miljarder kronor), reaktorinnehavarna blir samtidigt skyldiga att teckna ansvarsförsäkringar för samma belopp. Statens så kallade särskilda statsansvar för denna grupp av olyckor upphör.

apoteksombud slipper ta emot läkemedelsavfall
Utlämningsställen för läkemedel och andra apoteksvaror, undantas från skyldigheten att ta emot läkemedelsavfall.

myndigheters klimatanpassningsarbete struktureras
En ny förordning som innebär att berörda myndigheters möjligheter att initiera, stödja och utvärdera arbetet med klimatanpassning inom sitt ansvarsområde ska ”förtydligas, följas upp och redovisas”.

mer lättillgänglig insamling av förpackningar och returpapper
Kravet på insamlingssystemens servicegrad skärps, bland annat genom att returpapper och förpackningsavfall för de vanligast förekommande materialen ska samlas in ”fastighets- eller kvartersnära”, kraven på förpackningarnas utformning tydliggörs samt kommunerna får samla in förpackningsavfall och returpapper endast om de har avtal med ett tillståndspliktigt insamlingssystem.

tydligare elmarknadsregler
Elanvändare ska få bättre tillgång till information om avgifter och andra villkor för överföring av el.

elnätsföretags möjligheter att höja elnätsavgifter begränsas
Förordningen innehåller bestämmelser om beräkningen av de kostnader som ska täckas av elnätsföretagets intäktsram under en tillsynsperiod.

tydligare ansvarsfördelning för arbetet med invasiva främmande arter
Ska förtydliga vad som gäller kring invasiva främmande arter i Sverige, så att ”effektiva åtgärder kan vidtas”, ansvar och arbetsuppgifter fördelas mellan Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten.

Kemikalieinspektionen bevakar att förbudet mot mikroplast i kosmetiska produkter följs
Kemikalieinspektionens tillsyn utökas till att omfatta även frågor om förbud att släppa ut kemiska produkter på marknaden, i praktiken frågor som rör förbudet mot mikroplast i kosmetiska produkter.

ändrade regler för verksamheter som hanterar avfall
Ändringarna innebär att tillsyn ska ske regelbundet även i fråga om små verksamheter. Anmälningspliktiga verksamheter måste föreläggas att vidta vissa försiktighetsmått, aktörer som hanterar avfall i en yrkesmässig verksamhet och lämnar avfallet till någon annan, måste kontrollera att mottagaren har det tillstånd eller har gjort den anmälan som krävs för att få hantera avfallet.

digitalt inhämtande av uppgifter från företag
Ett 70-tal utpekade myndigheter så långt det är möjligt ska använda uppgifter om företag som finns tillgängliga inom statsförvaltningen så att företag inte ska behöva lämna uppgifterna flera gånger.

tydligare och enklare detaljplanekrav
Ändringarna ska göra det enklare att bedöma när detaljplan krävs och inte krävs.

en ny regional planering
Nya bestämmelser om regional fysisk planering införs i plan- och bygglagen.

stöd till innovationskluster för utveckling och användning av flytande biogas
Innebär att stöd får lämnas för till att främja utveckling och användning av flytande biogas.
1 oktober 2018

stöd till innovationskluster för utveckling och användning av etanol i tung trafik
Innebär att stöd får lämnas för åtgärder som syftar till att främja etanolproduktion och användning av etanolfordon i regional- och fjärrdistribution.

ekobonus för sjöfart
Förordningen innebär en möjlighet för en redare att ansöka om miljökompensation, så kallad ekobonus, för ett projekt som innebär att godstransporter överflyttas från väg till sjöfart

vårdgarantin förstärks
Vårdgarantin inom primärvården ändras så att den enskilde, istället för att inom sju dagar få besöka en läkare, inom tre dagar ska få en medicinsk bedömning av läkare eller annan legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal.

karensavdrag ersätter karensdagen
Ett karensavdrag införs i sjukförsäkringen och ersätter karensdagen.

kvalitet och säkerhet på apoteksmarknaden
Ändringarna i lagen innebär bland annat att alla öppenvårdsapotek ska få bedriva verksamhet genom apoteksombud.

ändringar i förordningen om högskoleutbildning som kompletterar avslutad utländsk utbildning
Ändringen innebär att det räcker att en students utländska utbildning är relevant för det aktuella yrket.

lagen om forskningsändamål anpassas till EUs regelverk
Ändringarna ger rättsligt stöd för behandling av känsliga personuppgifter och uppgifter om lagöverträdelser för forskningsändamål. De innebär att kraven på att behandling av känsliga personuppgifter och uppgifter om lagöverträdelser ska godkännas vid etikprövning samt kraven på andra skyddsåtgärder som gällt vid behandling av personuppgifter för forskningsändamål enligt personuppgiftslagen, kommer att gälla även i fortsättningen.

ny myndighet hanterar etikprövning av forskning på människor
Etikprövning av forskning som avser människor ska hanteras av en ny myndighet, Etikprövningsmyndigheten för att ge bättre förutsättningar för en effektivisering.

Rolf van den Brink

Jobbar främst med nyheter, reportage och foto och leder det redaktionella arbetet, men ägnar också rejält med tid till den löpande driften av företaget. Har jobbat på Dagens Opinion sedan 2009.

rolf@dagensopinion.se

Dela inlägg

Kopiera länk