Vad innebär det lagda klimatförslaget för svensk klimatpolitik?
– Generellt innebär den övergripande målsättningen inom Fit for 55-paketet att EUs nettoutsläpp ska minskas med 55 procent till 2030 jämfört med 1990, ett bindande åtagande för Sverige. Kraven på i princip samtliga sektorer, särskilt de utsläppsintensiva, att minska sina utsläpp ökar än mer och det kommer inte minst genom det uppdaterade utsläppshandelssystemet bli dyrare att släppa ut. Svensk klimatpolitik kommer i ännu högre utsträckning än idag behöva vara inriktad på att skapa förutsättningar och bidra med incitament för utsläppsminskningar i samtliga sektorer, säger Johann Arnljots.

För vissa delar av paketet har Sverige i flera fall dessutom fått extra högt satta beting.

– Det gäller till exempel utsläppsminskningskraven i den så kallade icke-handlande sektorn inom Ansvarsfördelningsförordningen, där Sverige tillsammans med fyra andra länder har det högsta kravet.

Johann Arnljots ser samtidigt ambitionshöjningen inom Fit for 55-paketet som ”en stor möjlighet för Sverige, svensk industri och näringslivet att stärka konkurrenskraften”.

– Flera industrier och företag ligger redan idag i framkant av omställningsarbetet, och genom paketet bedöms efterfrågan på produkter och tjänster med låg klimatpåverkan öka.

Vad behöver företag och organisationer tänka på i sitt fortsatta klimat och hållbarhetsarbete?
– Fit for 55-paketet kommer påverka i stort sett hela värdekedjan för företag och industrier. Kombinerat med andra EU-processer på klimat- och miljöområdet, exempelvis Den gröna taxonomin och CSRD, får detta ökade tryck av regleringar och direktiv flera direkta och indirekta konsekvenser för företag och organisationer. Först och främst finns det ett behov av att se över den egna verksamheten och värdekedjan i vilken man verkar i, hur den samlade lagstiftningen och direktiven kommer att påverka och vilka åtgärder som behöver vidtas för att möta upp mot detta. En ökad kravställning kommer även påverka riskbilden av den egna verksamheten och branschen, och i förlängningen investeringsviljan från finansmarknaden och den långsiktiga lönsamheten. Det finns därför ett stort behov av att förhålla sig proaktivt till sina intressenter och sin omvärld, säger Johann Arnljots och utvecklar:

– I slutändan blir det en fråga om vilka företag som kommer vara lönsamma och konkurrenskraftiga framåt 2030. De aktörer som positionerar sig rätt i förhållande till denna våg av regleringar och krav kommer vara bäst rustade för att generera lönsamhet över tid.


Vad och var går att påverka och hur?
– Det kommer att finnas goda möjligheter att påverka både i Sverige och i EU. Inom Sverige kommer det finnas ett stort bransch- och industriövergripande behov av reformer och åtgärder för att möjliggöra och skapa ytterligare incitament för aktörerna att nå målen inom paketet och dess olika delar. Trycket på riksdag och regering vad gäller reformer, regleringar och lagstiftning, statliga investeringar, branschspecifika incitament och subventioner kommer att vara högt. Samtliga aktörer som berörs kommer att behöva vara aktiva i sitt påverkansarbete för att skapa rätt förutsättningar för just sin verksamhet.

– Även i EU kommer det finnas möjligheter till och behov av att påverka. Trots att samtliga delar av paketet antingen är färdigförhandlade eller formellt godkända kommer flera av delarna vara föremål för översyn och eventuella revideringar under perioden fram till 2030. Inom paketet kommer det även finnas betydande finansieringsmöjligheter via EUs diverse fond- och investeringsprogram, som kan tilldelas projekt och satsningar i linje med paketets ambitioner.