"Företagarna välkomnar tillsättningen av Löfvens innovationsråd. Genom att stärka det svenska innovationssystemet kan idéer lättare kommersialiseras till nya varor och tjänster, vilket är förutsättningen för vår långsiktiga tillväxt och välfärd. Särskilt viktigt är det att problemen kring kompetensförsörjning och fallande investeringar uppmärksammas. Samtidigt väcks en rad frågor om hur regeringen ser på innovation och företagande.
 
Av rådets femton medlemmar utgör Löfven och hans statsrådskollegor en tredjedel. Då regeringen fattar beslut i regeringssammanträdet kan de knappast ingå i rådet som självständiga rådgivare, annat än på ett rent personligt plan. Det är förstås roligt att regeringen består av så många innovationskunniga ministrar, dock minskar utrymmet för andra röster i rådet. Ministrarna åsikter i rådet har dessutom redan kringskurits av Löfven då han meddelat att rådet inte kommer att fokusera på skatter eller arbetsrätt.
 
De övriga tio medlemmarna i innovationsrådet får istället representera ”näringslivet på riktigt” som Löfven uttrycker det. Det är en mycket meriterad skara företrädare för näringslivet och den akademiska världen. Hans Vestberg och Ola Asplund representerar storföretagen och facket och Jane Walerud representerar både affärsängelverksamhet och entreprenörskapserfarenhet. Att IT-sektorn utgör en viktig del av Sveriges ekonomi råder det inget tvivel om.
 
Allt fler företag med export som en del av affärsidén från början, ”born-global”, baseras på ny teknologi, digitala tjänster och näthandel. Samtidigt råder det i stort sett konsensus bland västvärldens ekonomer och politiker att ekonomisk tillväxt och i synnerhet sysselsättningstillväxt kommer ske inom kunskapsintensiv tjänsteproduktion. Men trots detta är stora delar av den ekonomiska politiken, med skatter, arbetsrätt o.s.v. avpassat för en mera konventionell industriproduktion. Redan för 15 år sedan observerade samarbetsorganisationen OECD att:
 
”Despite declining to less than 20%, manufacturing still seems to attract most of the attention when it comes to designing tax, trade and support policies. While this has not stopped the service sector from growing, the lack of attention has undoubtedly diminished the contribution that services could be making to our economies.”  (OECD, 2000)
 
En utgångspunkt för diskussioner kring innovationspolitikens utformning är därför att policydebatten kring innovationer ofta är för snäv. Den koncentreras i allmänhet till exportsatsningar, patentskydd och FoU kring högteknologiska produkter. Innovationspolitik handlar dock inte enbart om högteknologi, utan om förnyelse av alla varor, tjänster och organisationer, oavsett bransch eller teknisk nivå. För att omvandla idéer till nya varor och tjänster behövs företagare och fler och nya företag. Därför behövs tydliga ekonomiska incitament så att företagare vågar utveckla och kommersialisera idéer. Dessa incitamentsstrukturer måste vara väldefinierade (och mätbara) för såväl privata som offentliga aktörer. Förhoppningsvis kan innovationsrådet bidra till att regeringens syn i dessa frågor vidgas.
 
Att småföretagare bara har en representant i rådet är inte oväntat, men det känns lite trist. De senaste 20 åren har fyra av fem nya jobb skapats i småföretag. Tillväxten i sysselsättning och inkomster sker i små, växande företag som skapar nya produkter och tjänster, inte i storföretag där produktivitetsökningar snarare driver rationaliseringar. Detta faktum borde innovationsrådet ta till sig. Företagare i små och medelstora företag kämpar varje dag med att få verksamheten att gå runt, med att anställa och med att hantera regler, skatter och avgifter. Regeringens studieresor ut i verkligheten känns därför avlägsna – åtgärder behövs här och nu. Vi ser följaktligen fram emot den dialog som statsminister Löfven nu utlovar."
 
Daniel Wiberg, chefsekonom, Företagarna
Lars Ilmoni, innovationsexpert, Företagarna