I den första av tre rapporter om jämställdhet inom Fores temagrupp Trygghet dras vi slutsatsen att endast mindre förändringar kan göras inom pensionssystemet för att minska pensionsgapet mellan kvinnor och män. Pensionssystemet bygger på livsinkomstprincipen. Så länge som kvinnors lönearbete är mindre omfattande kommer kvinnor generellt få en lägre pension. Men i relation till sin lön har deltidsarbetande kvinnor i många fall en högre pension, så kallad kompensationsgrad, än många heltidsarbetande män. Ändå är pensionsutbetalningarna för kvinnor väsentligt lägre eftersom kvinnors löner är lägre. Och det är trots allt beloppen som avgör vilken levnadsnivå som kan uppnås som pensionär. Problemet med ojämlika pensioner måste alltså i första hand angripas från arbetsmarknaden. De ändringar som kan göras av pensionssystemet bör inte påverka incitamenten att arbeta.

Eftersom det kan vara krävande att kombinera heltidsarbete med familj, väljer många kvinnor att arbeta deltid. Det är då viktigt att var och en kan förstå vilka konsekvenser det beslutet får för hela livscykeln. Våra förslag kan ge familjer ett bättre beslutsunderlag och att minska pensionsgapet inom ramen för pensionssystemet.

 

De förslag som tas upp i vår nya rapport är:

  • Låt pensionskapitalet i likhet med annat sparande i bank eller egen bostad ingå i giftorättsgodset vid bodelning vid skilsmässa. Den part som avstått från en yrkeskarriär och tagit ett större ansvar för familjen skulle drabbas mindre hårt i pensionshänseende.
  • Öka intresset hos makar att överlåta pensionsavsättningar till premiepensionen till sin partner.
  • Öka intresset för att välja efterlevandeskydd i premiepensionen för make, maka eller sambo. I de fall mottagaren är den som har den lägre inkomsten av parterna skulle det göra pensionerna mer jämställda.
  • Utöka möjligheten till att överlåta pensionsavsättningar till premiepensionen till att även omfatta sambor.
  • Utvidga inte genom att tillåta överlåtelse av pensionsavsättningar även till inkomstpensionen. Utjämning på basis av äktenskaps- eller samboförhållanden inverkar negativt på incitamenten till lönearbete. Det skulle kunna ses som ett steg tillbaka till en välfärdsmodell där familjen och inte individen är den centrala enheten.
  • Tillhandahåll ett förfinat pedagogiskt prognosverktyg. Låt Pensionsmyndigheten eller Min pension tillhandahålla verktyg som ger möjlighet att göra individuella prognoser kring konsekvenser för vardera partnern. Individuell information även om makens eller makans pensionsinbetalningar och pensionsutveckling kan göra paren mer medvetna om hur deltid, föräldraledighet och lägre lön påverkar pensionen. Detta skulle göra att fler kan göra medvetna val.
  • Ändra prisindexeringen i garantipensionen till en indexering som görs mer följsam med inkomstutvecklingen. Vid successiv ekonomisk tillväxt skulle det särskilt gynna kvinnor eftersom de lever längre än män och på äldre dagar ofta blir ensamstående. Men detta skulle påverka incitamenten att arbeta negativt.

 

Till syvende och sist är det ändå eget arbete som är det viktigaste för att få högre pension. Att höja lönerna i kvinnodominerade yrken eller branscher och påverka val av utbildning och yrkesinriktning skulle minska pensionsgapet. Några få år med deltidsarbete under småbarnsåren spelar mindre roll för pensionens storlek, men deltidsarbete en stor del av åren i yrkesverksam ålder resulterar i lägre pension. Studier av föräldraskapets betydelse för inkomsten visar att skillnaden i arbetsinkomst mellan kvinnor och män inom par ökar vid första barnets födelseår. Men ju mer jämställt uttaget av föräldrapenning är i ett par, desto jämnare blir även fördelningen av det obetalda hemarbetet och lönearbetet. För att komma till rätta med pensionsgapet behövs reformer även på föräldraförsäkringens område. Nästa rapport i Fores serie kommer att behandla föräldraförsäkringen.

 

Ann-Charlotte Ståhlberg, författare till Fores rapport Kan pensionssystemet minska pensionsgapet mellan kvinnor och män?, professor SOFI Stockholms Universitet

Ulrica Schenström, vd Fores

Eva Uddén Sonnegård, ordförande Fores temagrupp Trygghet, forskare Ratio

Tove Hovemyr, samhällspolitisk expert Fores