Debattinlägget är ursprungligen tänkt för Dagens Industri och återges här till vissa delar.
"USA är Europas viktigaste handelspartner. Tillsammans svarar våra ekonomier för ungefär halva världens bruttonationalprodukt och nästan en tredjedel av världshandelsflödena. EU:s investeringar i USA är omkring åtta gånger större än EU:s investeringar i Kina och Indien sammanlagda. De totala amerikanska investeringarna i EU är tre gånger större än i hela Asien. De transatlantiska handelsförbindelserna är med andra ord de mest betydelsefulla i vår globala ekonomi.
Den transatlantiska handeln svarar redan för mer än 15 miljoner arbetstillfällen på båda sidor av Atlanten. Men potentialen är långt ifrån utnyttjad.
Även om de genomsnittliga tullsatserna är förhållandevis låga, förblir de icke­tariffära hindren betydande. Tullförfaranden och olika regelverk medför avsevärda kostnader för exportörerna, skadar företag i Europa och USA och begränsar i synnerhet våra små och medelstora företags tillväxtpotential.
Ett närmande i regelfrågor skulle befria företagen från dessa kostnader och samtidigt bli en norm för världsomfattande handel som skulle stärka det multilaterala handelssystemet.
Ett ambitiöst och övergripande transatlantiskt partnerskap för handel och investeringar skulle kunna tillföra EU:s ekonomi så mycket som 119 miljarder euro (1 020 miljarder kronor) per år och USA:s upp till 95 miljarder euro (810 miljarder kronor).
För en familj på fyra personer i EU skulle det innebära i genomsnitt 545 euro (4 700 kronor) mer i disponibel inkomst årligen. Inverkan i öppna ekonomier som Sverige och Irland kan bli särskilt uttalad. Sett ur ett svenskt perspektiv skulle ett avtal öka Sveriges export till USA med 17 procent och importen med 15 procent.
Genom att ta tillvara handelspotentialen mellan EU och USA skulle vi inte bara frigöra ekonomisk tillväxt och sysselsättningstillväxt på kort till medellång sikt, utan även stärka vår långsiktiga konkurrenskraft.
Som ordförandeland för Europeiska unionens råd har Irland prioriterat agendan för utrikeshandel. Att utvidga möjligheterna för EU:s exportörer på mer skiftande marknader är strategiskt viktigt. Både Sverige och Irland tillmäter handelsförbindelserna mellan EU och USA särskild betydelse.
I förra månaden var Dublin värd för ett särskilt toppmöte mellan EU:s handelsministrar där vi, tillsammans med företrädare för den amerikanska administrationen kunde bekräfta att det finns politisk vilja att söka nå ett avtal och att samförstånd råder om att det nu är dags att göra det.
Det är avgörande att utnyttja detta momentum genom att inleda formella förhandlingar snarast möjligt. Vi bör undvika att ställa upp förhandsvillkor som kan begränsa vårt kompromissutrymme.
När samtalen kommer i gång på allvar lär det oundvikligen uppstå svåra val för båda sidor, bland annat på områden som hälso- och säkerhetsnormer, offentlig upphandling och jordbruk. Liksom i alla förhandlingar kommer det att krävas flexibilitet för att uppnå resultat.
Men ett avtal som leder till ökad handel och sysselsättning i USA och Europa är värt att kämpa för."
 
Ewa Björling, handelsminister (m) och Richard Bruton, näringsminister, Irland