EU-parlamentarikerna om långtidsbudgeten

EU-kommissionen vill öka sin långtidsbudget till 12 000 miljarder kronor, motsvarande 1,0 (1,1) procent av EU-ländernas totala bruttonationalinkomst.

Den svenska regeringen har beräknat att det skulle kosta Sverige med 40 procent till ytterligare 15 miljarder kronor per år. Den ökade EU-budgeten ska även finansieras via skatt på återvinningsbar plast, slopade rabatter på avgifter samt handel med utsläppsrätter. Detta ska ge 230 miljarder kronor per år.

EU-parlamentarikern Marita Ulvskogs kommentarer förslaget till ny långtidsbudget:

”Det finns egentligen bara ett bra förslag i det EU-kommissionen presenterade idag, nämligen skrivningarna om konditionalitet. Det skulle göra det möjligt att hålla inne en del av stödet till EU-länder som inte lever upp till unionens grundläggande principer om mänskliga fri- och rättigheter. Exempelvis Ungern, som per invånare räknat är den största mottagaren av EU-stöd, omkring 6 000 kronor per person och år, samtidigt som regeringen steg för steg är i färd med att montera ned den demokratiska rättsstaten”.

Marita Ulvskog gillar däremot inte höjningen av Sveriges EU-avgift.

”Däremot kan vi aldrig acceptera att den svenska EU-avgiften ökas med 40 procent, Som EU-kommissionen föreslår. Sverige bidrar redan idag med mer pengar till EU än vi får tillbaka.”

Det blir tummen ned för EU-kommissionens plastskatt.

”Vi är också mycket skeptiska till den särskilda plastskatt som EU-kommissionen vill ta ut. Att ta ut skatt är medlemsstaternas suveräna rätt, inte minst för att medborgarna ska kunna rösta bort politiker vars skattepolitik de inte gillar”.

Marita Ulvskog räknar med en lång process.

”Förra gången tog det 29 månader för EU-länderna att bli överens om en ny långtidsbudget. Vi kan sannolikt förvänta oss långa och hårda förhandlingar även denna gång”.
 

EU-parlamentariker Jakop Dalunde (mp) hade gärna sett en uppdatering av budgeten.

”De senaste två decennierna har vi sett ett EU som har fått allt mer makt och befogenheter. Trots detta skifte har EUs budget inte reformerats nämnvärt. Det fortsätter vara en gammal struktur för att lösa nya samhällsutmaningar. Klimathotet, migrationsströmmar och socialt hållbara samhällen kräver nya arbetssätt, fler innovationer och hårdare prioriteringar”.

 

Jakop Dalunde är kritisk mot att en så stor del av budgeten går till jordbruksstöd.

”Budgetens fördelning är orimlig utifrån de utmaningar vi står inför. Alltför stor andel går till en ineffektiv jordbrukspolitik som är en kvarleva från förra seklet. En omställning till en klimatsmart jordbruks- och landsbygdspolitik är ett måste för att EU ska kunna leva upp till Parisavtalet. Miljöpartiet tycker att minst 50 % av budgeten bör gå till klimatrelaterade satsningar”.
 

Jakop Dalunde är dock nöjd med att forskningen prioriterades.
 

”Att kommissionen vill satsa 100 miljarder euro på forskning är viktigt för att tackla globala utmaningar såsom klimatet och omställning av energisektorn. Detta är också ett av de program där Sverige är bra på att söka pengar. Att man satsar på att utöka Erasmusprogrammet kommer förhoppningsvis också underlätta för unga att få erfarenhet och komma in på arbetsmarknaden”, mejlar Jakop Dalunde.

Centerpartiets EU-parlamentariker Fredrick Federley kommenterar:

”EUs medlemsländer ska inte komma undan med att frångå demokratiska principer eller grundläggande regler. Att villkora utbetalningarna av de stora regionalstöden är ett viktigt och bra steg mot det målet”.
 

Fredrick Federley gör tummen upp för prioriteringen på migration:

”Ökade EU-satsningarna på migrationsområdet är helt nödvändiga för att Sverige inte ska hamna i samma svåra situation som hösten 2015. Att EU gör mer kring migration behövs och i det långa loppet kommer det minska kostnaderna och svårigheterna för bland annat Sverige.”

Fredrick Federley tycker mindre om vilka som ska bära konsekvenserna av Brexit.
 

 ”Nya utmaningar och Brexit kräver att EU anpassar kostymen. Men det är inte rimligt att jordbruksbudgeten tar hela smällen en minskning av jordbruksstödet. Kommissionen föreslår får inte ha negativ påverkan på miljö/och klimatarbetet eller konkurrenskraften.
 

Fredrick Federley delar inte statsminster Stefan Löfvens syn på den nya EU-avgiften:
 

”Stefan Löfven säger att Sverige inte tänker ta något mer ekonomiskt ansvar för EU, med anledning av att vi gjorde tillräckligt under flyktingkrisen 2015. Samtidigt säger han då nej till mer pengar till EUs gränssamarbete Frontex, det enda som kan förhindra en framtida flyktingkris.

”Den S-ledda regeringens strategi att vara ’snålast i EU’ drabbar landets intressen, kommenterar EU-parlamentariker Jasenko Selimovic (l).

Han utvecklar:

”Redan när Frankrike och Tyskland i vintras förklarade sig villiga att betala mer stod det klart att Sveriges strategi att vägra gå med på en ökad avgift var dömd att misslyckas.”

Jasenko Selimovic föreslår:

”Vi borde i stället från början ha gjort klart vilka prioriteringar vi har och krävt att få med dem i budgeten i utbyte mot en ökad avgift. Då hade vi fått någonting för den ökade avgiften. Nu måste Sverige följa andras prioriteringar i budgeten och samtidigt betala mer. Det är en lose-lose situation och det är mycket otillfredsställande”.