Regeringen räknar med att Sverige år 2023 går in i en lågkonjunktur.

–  Osäkerhet kommer att vara stor de närmaste åren särskilt när det gäller energi och hur kriget i Ukraina påverkar. Det finn också stor osäkerhet kring BNP angående inflationen. Tvingas riksbanker gå hårdare fram med höjda räntor påverkar det konjunkturen och vad händer med bostad- och fastighetsmarknaden om bolånen ökar. Vad händer om räntorna fortsätter att var höga och många har stora lån och vi går in i en lågkonjunktur. Det finns risker här, säger Elisabeth Svantesson på en presskonferens där budgeten presenterades.

Och då är det något av kutym att en regering för en expansiv politik för at få fart på hjulen. Men så blir det inte denna gång. I stället ska det strukturella sparandet öka från 0,4 till 0,7 procent.

–  Man brukar ha en mer expansiv budget och mer tryck, men det kan vi inte i det här läget. Vill man ta ansvar behöver man ha en svagt åtstramande budget. Det skapar handlingsutrymme om saker blir värre. Det gör också att vi inte motverkar penningpolitiken.

Tanken är att nå överskottsmålet ”med marginal” år 2023. Men regeringen höjer också utgiftstakets nivåer 2023–2025 med 124, 148 respektive 103 miljarder kronor.

Regeringen lägger reformer för 40,4 miljarder kronor jämfört med 35 miljarder i bedömt reformutrymme.

–  5 miljarder är ’oundvikligheter’, saker som fanns på bordet som måste hanteras, till exempel kostnader för läkemedelsförmåner och rättsliga biträden.

Regeringen har prioriterat fyra områden i budgeten.

välfärden
Dagens besked är att kommunerna och regionerna får 6 miljarder ytterligare i generella anslag för 2023 och sex miljarder kronor i riktade anslag för att bland annat skapa fler vårdplatser och beta vårdköer.

stärkt ekonomi för hushållen
Här är de största reformerna för 2023 tillfällig sänkt skatt på drivmedel à 6,7 miljarder och upprätthållandet av nivåerna i A-kassan, som går på 5,8 miljarder kronor.

trygghet och säkerhet
900 miljoner till polisen och 910 miljoner till förebyggande insatser för 2023.
Under mandatperioden vill regeringen höja anslagen med totalt 6 miljarder för området.

stärkt försvar och utrikespolitik
År 2023 höjs försvarsmaktens anslag med 4,3 miljarder kronor.

energi och klimatpolitik
Här sker små höjningar, som 600 miljoner mer till Industriklivet och 540 miljoner mer till utbyggnad av laddsystem. Regeringen avskaffar här skatt på förbränning av avfall CO2-skatt värmeverk för att få fart på elproduktionen. Skatteintäkterna minskar med drygt 500 miljoner kronor. Regeringen slopar även skattenedsättning för elförbrukning för datorhallar.

Delar av reformerna finansieras av minskade eller slopade anslag.

Främst sänker regeringen biståndet med 7,3 miljarder för 2023, slopar bonus för klimatvänliga bilar, här handlar det om 3,0 miljarder för 2024, regeringen räknar med att spara 4 miljarder redan i år. Regeringen skrotar även byggsubventionerna samt lägger ner tankarna på att återställa reseavdragen full ut.