Svårigheter att nå fram till 1177, lång väntetid till primärvården, i kombination med okunskap leder till att många söker sig till akuta vårdinrättningar. Där möts patienter ofta av fulla väntrum och stressad vårdpersonal som har fullt upp att hinna med de mest akuta fallen. Vi har alla läst om situationen på våra akuter – när för många söker sig till akutsjukvården utan att ha akuta problem – blir vården inte tillgänglig för de som behöver den mest. Det finns inga onödiga patienter – men det finns onödiga akutbesök. Att öka kunskapen och förmågan hos patienten att utöva  egenvård skulle avlasta akutsjukvården och primärvården och spara samhället viktiga resurser. Nu måste vi rusta den svenska hälso- och sjukvården för framtiden!

En del i det arbetet är omställningen som nu sker till den så kallade nära vården, en välfungerande egenvård – den vård som patienten kan ge sig själv – och har identifierats som en avgörande framgångsfaktor i arbetet. Men enligt en enkätundersökning bland politiker i Sveriges regioner får inte egenvård det utrymme som skulle behövas för att en reformering av hälso- och sjukvården i Sverige ska lyckas. Nästan alla, drygt 95 procent av respondenterna, ansåg att en välfungerande egenvård spelar en mycket viktig eller viktig roll för omställningen till den nära vården. Samtidigt svarar färre än 30 procent att deras region har formulerat en handlingsplan eller motsvarande för att understödja medborgarnas egenvård. Där kan vi tillsammans göra mycket mer.

Tankesmedjan Economist Impact genomförde en studie under 2022, Health Inclusivity Index, , som jämförde hur inkluderande vården är i olika länder. Den visar att Sverige är ett av åtta länder som fortfarande har regelverk på plats som utesluter asylsökande och papperslösa migranter från att få full tillgång till hälso- och sjukvård.

I kontrast till detta behöver asylsökande och papperslösa migranter få en ökad förståelse för egenvård och dess möjligheter. Detta gör egenvården till en än viktigare framgångsfaktor för att säkerställa fler människors hälsa. Min övertygelse är att Sverige behöver satsa på utbildande och hälsofrämjande insatser och att apoteken har en stor roll i det hela.

I slutet av förra året stod jag värd för ett seminarium där vi samlade flera kompetenser från olika instanser och organisationer inom sjukvården för att diskutera frågan. Man lyfte att apoteken såväl som patienterna är underutnyttjade resurser för en fungerande egenvård och att det krävs koordinerade åtgärder för att lyckas. Johan Wallér, som är vd för Apoteksföreningen, berättade att i flera andra länder i Europa har apoteken en mycket större roll i patienternas egenvård och fungerar ofta som en förlängd instans till sjukvården. Det tycker jag borde vara situationen också i Sverige.

För det första tycker jag att det är viktigt att människor som är i behov av sjukvård får vetskap om de möjligheter som egenvård faktiskt ger. Om man enligt sin goda vana trogen tar sig till primär- eller akutsjukvården när man gör sig illa tar man en plats från någon med större behov. Genom att få mer information om egenvård skulle människors lidande kunna minska, samtidigt som det sparar på samhällets resurser.

För det andra är tillgången på receptfria konsumentvårdsprodukter en oumbärlig språngbräda för att uppnå en fungerande egenvård. God tillgänglighet är en jämställdhetsfråga, om människor själva kan köpa eller beställa hem receptfria konsumentvårdsprodukter tar det även bort tryck från primärvård och akutvård. Vi stöttar det nya förslaget i Tidöavtalet att införa ett farmaceutsortiment, ett mellanläge mellan receptfritt och receptbelagt vilket vi tror kan öka tillgängligheten på läkemedel och därmed främja egenvården.

För det tredje finns en stor underutnyttjad resurs i form av Sveriges alla apotek. Här finns tillgänglig expertis framför allt i form av farmaceuter, apotekstekniker och även apoteksassistenter. I Tidöavtalet inkluderar man utvecklingen av apotekens roll i vårdkedjan, något jag ser som ett mycket positivt steg i rätt riktning. Jag ser med spänning fram emot vad det kommer innebära mer konkret och står till förfogande att bidra med vår kunskap och expertis för att bistå ansvariga beslutsfattare.

Sammanfattningsvis ser jag ett behov av ökad tillgång till kunskap hos patienterna. Enligt en egenvårdsundersökning av Vintura så anser åtta av tio personer att det är deras eget ansvar att sköta sin hälsa och vill även göra det. Det finns en vilja hos många idag att ta ett större ansvar för den egna hälsan och behandlingen – ansvariga behöver underlätta för människor att faktiskt göra det.

Anja Schwarz, Sverigechef Haleon