”Svenska företag har alla möjligheter att åter nå den globala toppen när det gäller innovation. Men det kräver ett skarpare fokus på digitaliseringens möjligheter än vad vi ser idag och inte minst konkret handling. Trots en hög digital mognad i samhället i stort och inte minst en lång historia av framgångsrik innovation har Sverige tappat greppet. Vi är inte längre ledande i ett internationellt perspektiv.
 
Bilden stöds av flera undersökningar och rapporter. Bland annat en från Vinnova, som avslöjar att företagens investeringar i forskning och utveckling bara ökade med 0,8 procent mellan 1999 och 2013. Det är en på tok för låg siffra med tanke på den potential som finns hos svenska företag. Den är också avsevärt lägre än hos företag i övriga OECD-länder.
 
Det står med andra ord klart att innovationsarbetet hos svenska företag inte fungerar, trots att svensk företagskultur länge har präglats av just en stark förmåga till nytänkande. Så varför halkar vi efter?
 
Av flera skäl. Det tyngsta är något så basalt som att många företag sitter fast i gamla it-stöd och är låsta till ineffektiva processer. Innovationsarbetet som kan göras under sådana premisser resulterar därmed i bästa fall i gradvisa förbättringar och effektiviseringar av befintliga modeller och erbjudanden.
 
Det är inte så verkligt affärsavgörande förändringar kan ske. Företag som Skype, Spotify, Klarna och Mojang – som utmanar hela branscher och bygger nya affärsmodeller – har förstått hur verklig innovation ser ut, vad den kan åstadkomma.
 
Men de bolagen hör till undantagen.
 
Ett av de tyngsta skälen till att Sverige inte längre är ledande när det gäller innovation är att vi halkat efter just där dessa undantag excellerar: digitalisering. De lysande exemplen som bolagen ovan motsäger tyvärr inte den bilden. De är inget annat än förvisso lysande och inspirerande undantag.
 
År 2011 var vi det tredje främsta landet i världen när det gäller i hur hög grad konsumenter, företag och myndigheter anammar internets möjligheter. För två år sedan hade vi halkat ner till plats nio, enligt Boston Consulting Groups e-intensitets-index (e-Intensity Index). Om utvecklingen skulle fortsätta hamnar vi på plats 22 om sju år. Efter länder som Finland, Kina, USA och Storbritannien.
 
Indexet ger för all del en förenklad bild av hur stark digitaliseringen är, men den antyder definitivt att den svenska utvecklingen är på väg åt fel håll.
 
När Vinnova tittar på antalet nystartade svenska teknikbolag är bilden dyster. Deras rapport från 2015 talar om att ”Sverige har haft påtagligt svårt att odla fram nya teknikbaserade företag till någon betydande storlek”. SCB:s statistik över nya, snabbväxande företag ger motsvarande bild. Gör vi en internationell jämförelse av nyföretagandet överlag hamnar Sverige långt ner på listan.
 
Trots de för tillfället dystra siffrorna är läget lovande. Svenska företag har innovation i blodet, vi har en hög kunskapsnivå och vi har inte minst flera goda exempel att lära av. Men för att kunna förändra bilden måste vi inse att vi inte längre ligger längst fram. Vi måste kavla upp ärmarna och återta rollen som ledare inom digitalisering.
 
Framtidens starka bolag skapas inte genom att förbättra sådant som redan finns. De föds istället ur idéer som vänder upp och ner på affärsmodeller och vedertagen branschlogik.
 
Mårten Gustafsson, ansvarig för Dassault Systèmes säljorganisation i norra Europa