Cramo vill driva delningsekonomin framåt

– Vår version av delningsekonomin är b2b (företag till företag). Det finns två lager av delningsekonomin. Ett där du och jag delar en borrmaskin mellan oss. Där finns aktörer som Airbnb och den typen av tjänster som får stort utrymme i medierna. Sedan finns den professionella delningsekonomin, där vi finns som uthyrningsföretag som vi. Den ser jag gärna att man pratar mer om. Det finns många etablerade uthyrningsföretag inom olika branscher, säger Mattias Rådström, marknads och kommunikationsdirektör på Cramo.
 

Han anser att det är försvårande för utvecklingen att begreppet delningsekonomi kan användas lite hur som helst.

– Jag tror det skulle behövas en mer tydlig definition. Vad menar vi med cirkulär ekonomi och vad menar vi med delningsekonomi? Idag har det blivit lite av ett buzzword. Men vi skulle kunna enas om vad delningsekonomi faktiskt är, och dela upp den i en del som handlar om konsument till konsument och en som handlar om professionell delningsekonomi i vilken vi ingår.
 

Ett annat hinder för utvecklingen av delningsekonomin är att den inte har fått tillräckligt stort fotfäste i det politiska systemet.

– Någonstans behöver vi vända oss till politiker, beslutsfattare och fråga vad de kan göra för att hjälpa till för att skapa förutsättningar för delningsekonomin. Politikerna är nog lite rådvilla över vad de ska göra för att det saknas en tydlig definition av delningsekonomin. I Finland har politikerna fattat beslut om att de ska bli ledande inom cirkulär ekonomi. Det tycker jag är ett bra steg och det kanske vore någonting även för svenska politiker att fundera på. Någonstans handlar delningsekonomi ju om att dela på resurser på ett effektivt och smart sätt.

Det i sin tur kan ge positiva miljöeffekter.

– Jämför med att alla byggbolag ska och äga hela sin maskinpark och därmed tvingas ha en stor del av sin maskinpark stående under lång tid, med att man istället hyr in vid behov. Det gör ju att den befintliga maskinparken utnyttjas mer effektivt, miljövänligt och finansiellt sunt. Vi har en maskinflotta, med tunga grävmaskiner och liftar, så miljövinsterna är ganska uppenbara. Det vore också bra om vi pratade mer om tillgången till nyttjandet av resurser snarare än ägandet av olika produkter.

Mattias Rådström tycker att delningsekonomin är något EU borde driva på mer.

– Vi i Norden har kommit lite längre än stora delar av resten av Europa. Här är uthyrning inom byggindustrin relativt vanligt, medan det är något mindre vanligt i Centraleuropa och Sydeuropa. EU har säkert en viktig roll att spela i det här också. En cirkulär ekonomi ger så många ekonomiska och miljömässiga vinster i det och att det är mycket mer effektivt.

Cramo tänker ta rygg på utvecklingen av delningsekonomin.

– Vi ser ju att delningsekonomin är ett oerhört starkt fenomen i samhället. Det är här för att stanna, det kommer inte försvinna. Och vi vill vara en drivande kraft i det här framåt. Vi har ju hyrt ut maskiner och utrustning under lång tid, men det är först på senare tid som man har börjat prata om delningsekonomi. Vi ser trenden, vi vill vara med om den och vi vill vara med och driva den framåt.

 

Cramo ser möjligheter i att inspireras från delningsekonomin som växer fram och till stora delar är digital.

– Vi följer makrotrender och samhällstrender väldigt noga för att se hur vi kan anpassa vår affärsmodell. Hur kan vi vara mer innovativa? Hur kan vi utveckla våra tjänster så att vi blir ännu mer relevanta? Då är det klart att vi tittar på delningsekonomin.

Men Cramo har en ytterligare roll i delningsekonomin.

– En stor del av vår verksamhet består av temporära modulbyggnader, för till exempel skolor, förskolor och kontor. Det sker under varumärket Cramo Adapteo. Där ser vi också en stor potential, vi ser ju urbaniseringen, att folk flyttar in i städerna och vi ser stora renoveringsbehov. Det uppstår ett enormt behov av att hinna med att bygga skolor, förskolor och kontor. Här kan ju vi finnas med flexibla och hållbara modullösningar och där tycker jag man kan prata delningsekonomi också eftersom det handlar om att hyra vid behov.

Behöver upphandlingssystemet anpassas för delningsekonomin?

– Jag har inget att anmärka på det offentliga upphandlingssystemet. Men det kan säkert moderniseras och anpassas. Man kan säkert föra in den dimensionen i diskussionen. Kommuner kan lösa tillfälliga behov vid renoveringar tes, då har vi flexibla lösningar som är ekonomiska för kommunerna.

Vilka hinder finns för delningsekonomin?

– Inom EU är den professionella delningsekonomin ses som en del av hela delningsekonomin. Det finns en väldig potential i att bygga mer uthyrningstjänster och delningstjänster i Europa eftersom det inte är lika utvecklat på alla håll. Jag tror också att mycket ligger i människors attityder och medvetande. Många är fortfarande skeptiska till att låna till exempel en bil från någon annan. Det känns säkrare att äga sin bil. Här tror jag nog att det finns en hel del att göra inom opinionsområdet också, att försöka bidra till att ändra folks uppfattning om att det här är ju smartare. Det är mer miljösmart att hyra, det är mer resurseffektivt att dela på tjänster, det är mer effektivt, smartare finansiellt och miljömässigt att dela resurser mellan sig. Men vi som företag kan också spela en roll då det kanske upplevs som mer tryggt att ha kontakt med en mer etablerad aktör.

 

– Vi vill ju vara en ledande kraft inom delningsekonomin, inte bara rida på den utan vi vill vara med och driva den utifrån att vi har en stor erfarenhet, vi har hållit på med det här under många år och vet vilka utmaningar som finns med att dela på resurserna. Vi vet också vilka vinster som finns. Och som professionell aktör har vi naturligt mer förtroende när någon ska dela på en produkt, jämfört med att dela med en okänd person på stan. Där tror jag nog att vi kan spela en roll.