Carl Bildt (m) och Cecilia Malmström (fp) vill ha ökad nätfrihet

Debattinlägget, som var skrivet för Dagens Industri, återges här i förkortat skick.
 

"Mer eller mindre hela jordklotet är idag täckt av system för mobil uppkoppling. Fiberoptiska kablar och satelliter knyter ihop kontinenterna till ett alltmer komplext och kraftfullt nätverk. Hårdvarurevolutionen kommer att ta oss in i en tid präglad av så kallad hyperkonnektivitet. Dagens internet förbinder 5-6 miljarder enheter, före 2020 väntas de vara 50 miljarder.

Det innebär nya utmaningar. För några år sedan var fokus på att bygga upp den fysiska kapaciteten hos nätet i Afrika, Asien och delar av Syd- och Nordamerika. Nästa steg i kapacitetsuppbyggnaden måste fokusera på de mer svårgenomträngliga delarna av vår hyperuppkopplade värld. Hur skapar vi de institutionella förutsättningarna för att säkerställa ett öppet och säkert internet över hela världen? Hur ökar vi nätanvändarnas medvetenhet och ansvarstagande? Och hur förhindrar vi att ny teknologi används för att underminera frihet och mänskliga rättigheter?"

 

"Att underhålla internet är delvis en gemensam global uppgift. Dagens samarbete, mellan olika ickestatliga och statliga aktörer, är väl lämpat att sköta nätets globala och tekniska dimensioner.

 

Idag finns bristerna i lagar på nationell nivå. Lagstiftningen balanserar ofta dåligt mellan frihet och säkerhet. Den nya teknologin är ett kraftfullt vapen inte bara i individens händer, utan också för stater. Vissa stater ser cyberbrott och terrorism som en förevändning för att äventyra det fria flödet av information och kunskap."

 

"Vi ska vara på det klara med en sak: vi står alla inför allvarliga hot mot vår nätsäkerhet. Det kan vara organiserad brottslighet nätbedrägerier eller attacker som stater ligger bakom. Sådana hot måste bemötas om vi ska kunna ta vara på internets möjligheter till fullo. Nätanvändare måste känna sig säkra när de använder sociala nätverk eller bank- och myndighetstjänster. Internationellt samarbete mellan likasinnade länder kan spela en viktig roll. På EU-nivå har vi gjort vår hemläxa i år, och tagit fram en övergripande strategi för frihet och säkerhet på nätet. Den stärker vår kamp mot dessa brott, men tar samtidigt utgångspunkt i unionens grundläggande värden. Det nyöppnade centret mot IT-brottslighet hos Europol i Haag, EC3, samlar de skarpaste hjärnorna på detta område för att hjälpa nationell polis i utredningar, och koordinera resurser och expertis. Tillsammans med USA har vi också skapat den globala alliansen mot barnövergrepp på nätet. Vi är 49 länder världen över som har åtagit sig att öka ansträngningarna i kampen mot detta fasansfulla brott.

 

Ledare i demokratiska och fria samhällen har ett ansvar, inte bara att ge tekniskt och ekonomisk stöd åt de länder som nu vill vara en del av en alltmer uppkopplad värld. Vi har också en moralisk skyldighet att dela erfarenheter av hur frihet och säkerhet kan kombineras i vårt digitala tidevarv.

 

FN:s råd för mänskliga rättigheter slog i en resolution förra året fast att de mänskliga rättigheterna även gäller online. Det var banbrytande. Sådana principer måste nu förverkligas. De måste lyftas fram i de dagliga diskussionerna mellan länder som står mitt i en världsomvälvande teknologisk revolution."

 

Carl Bildt, utrikesminister
Cecilia Malmström, EU-kommissionär