Tre av skogsindustrins branschföreningar riktar kritik mot EUs förslag på skogsstrategi och även klimatpaketet Fit for 55.

LRF skriver på sin hemsida att ”EUs skogsstrategi missar skogens stora klimatpotential” och att ”besvikelsen bland svenska skogsägare är stor eftersom EUs presenterade skogsstrategi saknar ett balanserat synsätt”.
”Fokus är tyvärr att inte utnyttja ett brukande av skogen som stor resurs, förslaget missar de sociala och ekonomiska värdena. Det är ju engagemanget i familjeskogsbruk för att förvalta skogen för kommande generationer som är garanten för att skydda både miljö och ekonomiska värden”, kommenterar Paul Christensson, ordförande i LRF Skogsägarna.

LRF anser att klimatpaketet Fit for 55 är ”riskabelt för svenskt skogs- och jordbruks framtid”.

”Vi välkomnar ambitionerna men det är mycket viktigt att ambitionerna om att ökad kolinbindning i mark och skog inte ska kompensera för fortsatta utsläpp av koldioxid i andra sektorer. Dessutom ser vi att EU-kommissionen snarare verkar fokusera på att bevara och skydda istället för att skapa flera incitament för det aktiva jord- och skogsbruket att producera ännu mer klimatnyttor”, kommenterar LRFs förbundsordförande Palle Borgström.

Branschföreningen Skogsindustrierna skriver att det är ”tydligt att de (EU-kommissionen) har tagit till sig av kritiken som följt på läckta utkast. Nu vägs fler värden av Europas stora skogar in”.

Även om EUs strategi har fått ”klara förbättringar i den slutgiltiga versionen”, så är det likväl ”en bit kvar till europeisk samsyn om skogens och skogsindustrins bidrag till en grön omställning”.

” Kommissionen medger i större utsträckning än tidigare att skogen har många olika värden som lagstiftare behöver väga in. Den är viktig för klimatet, för biologisk mångfald, för samhällsekonomin, i omställningen från fossilt till förnybart, för rekreation och så vidare. Skogens roll som kolsänka är fortsatt kraftigt betonad, men nu finns det öppningar för en bredare diskussion om skogens alla värden för en hållbar utveckling”, kommenterar Emma Berglund, Skogsindustriernas talesperson i europeiska skogsfrågor.

Hon anser att EU-kommissionen kommer med dubbla budskap:

”Kommissionen erkänner den nationella kompetensen gällande skogspolitik men vill ändå gå in i och styra hur skogen ska skötas, på detaljnivå. Så de talar med kluven tunga. Till exempel innehåller skogsstrategin fortsatt skrivningar om att kalhyggesbruk inte ska användas”.

Och vidare:

”Skogsbruk ska inte definieras på EU-nivå, det måste göras närmare de som sköter skogarna och anpassas till varje lands förutsättningar. Men om jag ska se det positivt så öppnar kommissionen upp för kunskapsutbyte om hållbart skogsbruk mellan EU-länderna, så här hoppas jag att Sverige kan kliva fram och ta initiativ. Vi har lång erfarenhet av att utveckla ett hållbart skogsbruk och en inhemsk skogsindustri baserat på det”.

Skogsindustriernas experter har också tagit en titt på fem av förslagen i klimatpaketet, Fit for 55, och som påverkar svensk skogsindustri.

”De föreslagna ändringarna av dagens utsläppshandelssystem kommer att resultera i minskad tilldelning av utsläppsrätter för svensk skogsindustri. Samtidigt kommer vi påverkas av att sjöfarten ska in i systemet, eftersom en majoritet av vår export sker per båt. På totalen innebär detta ökade kostnader och minskad global konkurrenskraft. Förslaget att exkludera anläggningar som använder mer än 95 procent biomassa innebär att man straffar de som gått före och ställt om till förnybar energi. Det skapar också incitament för fortsatt, och till och med ökad, användning av fossil energi. Det skickar helt fel signaler från politiken”, kommenterar Johan Bruce, talesperson i energifrågor på Skogsindustrierna.

Förnybarhetsdirektivet (RED föreslår flera nya regler för bioenergi från skogen.

”Vi tolkar förslaget som ett tydligt försök att begränsa användningen av hållbar bioenergi från skogen. Hållbarhetskriterierna föreslås justeras, trots att nuvarande kriterier precis har införts i medlemsstaterna. Termer såsom ’highly diverse forests’, som möjligen kan översättas till skog med rik biologisk mångfald, införs i kriterierna. Det innebär en risk för att RED kommer att styra skogsbruket. Detta är inte något vi vill se i EU:s energilagstiftning och vi tror att många medlemsstater delar denna åsikt. Jag noterar också en ambition att detaljreglera användningen av skoglig biomassa, vilket kan försvåra övergången till förnybar energi i Europa”, kommenterar Mårten Larsson, talesperson i bioenergifrågor vid Skogsindustrierna.

Förordningen för Markanvändning (LULUCF) skärps så att skogar ska binda in 15 procent mer koldioxid än idag.

”Kommissionens övergripande fokus på att använda skogar som kompensation för utsläpp från andra sektorer och att införa kortsiktiga mål för skogen som kolsänka är oroande. Skogsnäringen ska inte hållas tillbaka för att andra sektorer ska kunna fortsätta att släppa ut, utan ska stå i centrum för en cirkulär bioekonomi”, kommenterar Emma Berglund, Skogsindustriernas talesperson i europeiska skogsfrågor.

Hon oroas över att Sverige har det högsta föreslagna målet vad gäller kolsänkor, med en ökning av sänkan med mer än 20 procent till 2030.

”Detta är en väldigt stor ökning på väldigt kort tid. Vi är oroade att detta betyder att avverkningar kommer minska och därmed möjligheten att använda svenska skogsprodukter för att ersätta fossila produkter i den gröna omställningen. Fokus borde istället ligga på att stimulera tillväxt och aktivt brukande av skogen, inte på att minska tillgången på skogsråvara”.

Skogsindustriernas talespersoner fruktar även klimattullar och ökande transportkostnader till havs.

Svebio, som organiserar biobränsleföreag protesterar mot EU-kommissionens förslag om skatt på biobränslen.

”EU-kommissionen föreslår att det införs skatt på alla typer av biobränslen, både flytande biobränslen och fasta biobränslen. Den nya och ökade beskattningen av förnybara och hållbara biobränslen, är förvånande och skapar osäkerhet för investerare. Det kommer tveklöst att försvåra omställningen och öka användningen av fossila bränslen. Det är helt fel tidpunkt att öka beskattningen på förnybara energislag när omställningen måste skyndas på. Det är helt enkelt oacceptabelt”, kommenterar Gustav Melin, vd i Svebio, Svenska Bioenergiföreningen.