I måndag drabbades Botkyrka för första gången av upploppen som inleddes i Husby i söndags. Bilar brändes. Fönsterrutor krossades.
‑ Vi fick information om bilbränderna tidigt på tisdag morgon. I egenskap av pressansvarig i kommunen var det viktigt för mig vilken bild som förmedlades om Botkyrka. Vi ville påverka den bilden, säger Botkyrkas presschef Hediye Güzel.
På morgonen ringde Metros reporter Sebastian Chaaban och ville veta mer om händelserna i Fittja. Då visste Hediye Güzel att eleverna på Fittjaskolan på eget initiativ hade börjat städa i centrum och föreslog reportern att åka dit. Storyn om de städande eleverna spreds snabbt vidare i både sociala och traditionella medier.
‑ Vi ville få uppmärksamhet för att det fortfarande finns goda krafter som snabbt tar ansvar. Barnen blev symbolen för de goda krafterna.
Eleverna fortsätter att städa en timme varje dag, även på helgen och har dessutom skickat brev till polisen i Husby med tips om hur de ska agera: komma till skolan och hälsa på och vara glada.
Nästa story som Botkyrka har fått ut är den om hur kommunen snabbt har mobiliserat frivilliga. Många medarbetare har på eget initiativ valt att nattvandra, men främst har Botkyrka använt sig av de särskilda medborgarkontoren och områdesutvecklarna som byggts upp de senaste åren.
‑ Tack vare vår långsiktiga satsning på civilsamhället och våra områdesutvecklare som arbetar i varje kommundel kunde vi redan i tisdags mobilisera ett stort antal människor. Vi har fått bekräftat att Botkyrka har den största mobiliseringen i länet.
Hediye Güzel hittar gott om positiva berättelser att förmedla till medierna, som de två föräldrarna som hade börjat knacka dörr på eget initiativ tidigt på tisdagsmorgonen. Eller om Imamen och prästen som uppmanar sina församlingar att nattvandra och ägnar gudstjänst och bön åt att prata om oroligheterna.
Botkyrka jobbar med Grayling, men pr-byrån har inte anlitats under upploppen.
‑ Nej, det skulle inte kännas bra att ta in en byrå för det här, vi känner Botkyrka bäst och vet vilka förutsättningar vi har. Jag vill inte rigga mediebilden, utan förmedla de bilder som redan existerar. Byrån har hört av sig och sagt att de följer utvecklingen och tänker på oss. Det uppskattar vi verkligen men vi sköter kommunikationen själva.
 
Hur ni ser på bilden som sprids i medierna?
‑ Vi som arbetar med medier har ett särskilt ansvar för hur vi beskriver det som sker. Väljer vi att rapportera konfrontatoriskt? Intervjuar vi någon som står och slänger ur sig svordomar eller någon som säger något mer framåtriktat? Visar vi nattvandrare eller ungdomar som bränner?
 
Hur tycker du medierna har skött sig?
‑ Det är lite olika jag vill inte recensera enskilda medier. Men vi måste ta vår roll som opinionsbildare och samhällsinformatörer på stort allvar. Vad vi skriver och förmedlar spelar också roll för hur situationen uppfattas och eventuellt eskaleras.
 
Hur tror du upploppsmakarna kommunicerar?
‑ Jag tror absolut att de kommunicerar med varandra. Hade de kommunicerat via sociala medier, hade man kanske känt till det. Så de kommunicerar på andra sätt. Men jag har förstått att de inte åker tunnelbana längre. De har förstått att det finns övervakningskameror. Så det blir en hel del vandringar mellan stadsdelarna.