Barn samlade in batterier gratis – batteriföretaget fick statliga miljoner

 

– Det primära syftet med kampanjen är att lära barnen om batterier och att det är en resurs som går att återvinna. I dag återvinns 65 procent av batterierna och den siffran borde vara högre. Dessutom är batterier ett tämligen olämpligt som skräp och innehåller ämnen som inte bör inte komma ut i naturen, säger Joakim Brodahl som är kommunikationschef och ansvarig för Håll Sverige Rent-kampanjen.

 

Det är batteritillverkaren Varta som är initiativtagare till Batterijakten och hela kampanjen finansieras med bidrag från Batterifonden, som administreras av Naturvårdsverket. Totalt har Varta fått 2 625 000 kronor för att köra kampanjen och batteriföretaget har inte tillfört egna medel.

 

– Målsättningen är att skapa engagemang runt återvinning och kretsloppstänkande, men även hantering av batterier. Detta är ett led i vårt producentansvar och vårt eget miljöarbete. Barnen har en stor påverkan på oss vuxna och är viktigt att de på ett tidigt stadium lär sig om miljön, säger Michela Fazio, som är marknadschef på Varta.

 

Med på insamlingståget är också butikskedjan Clas Ohlson, som representerar återförsäljarledet i batteriförbrukningskedjan. Det är i den lokala Clas Ohlson-butiken som barnen, i sällskap av vuxen, lämnar in batterierna i utbyte mot klistermärken. Den fjärdeklass som samlat flest batterier (i vikt) per elev vinner Batterijakten.

 

Batterijakten är ett färdigt koncept från Norge, där Varta genomförde samma kampanj förra året. Men det är Håll Sverige Rent som är avsändaren och den ideella organisationen använder ett redan väletablerat kontaktnät om 2 500 skolor.

 

– Det är vi som sköter kommunikationen med skolor och lärare. Vi sprider material som ska locka dem att arbeta pedagogiskt med Batteriskolan som är basen till Batterijakten. För att bygga upp ett intresse för batterifrågan har vi också annonserat i tidningar och informerat på exempelvis Skolforum i höstas, säger Joakim Brodahl.

 

Det är Varta som står för det mer traditionella pr-arbetet kring kampanjen, i vilken "världens starkaste man", Magnus Samuelsson, är ansiktet utåt. Batteriföretaget anlitar MMX Reklambyrå. 

 

– Vi har annonserat i Lärarnas tidning och vi gick ut med en reklamfilm på Nickelodeon där vi talade direkt till barnen och uppmuntrade dom att bli miljöhjältar, säger Michela Fazio.

 

Sedan 2009 är det batteriproducenterna, oftast via servicebolaget El-krets, som ansvarar för insamlandet och återvinningen av batterier. Dagens insamlingsandel på 65 procent måste upp till 85 procent till år 2016 om Naturvårdsverkets mål ska uppfyllas. Enligt Michela Fazio är Batterijakten både ett led i Vartas csr-arbete och ett sätt att snabba på insamlingstakten inför 2016.

 

Är det barnen som ska ta ansvar för återvinningen och inte producenterna? 

– Nej, men batterier är något som vi alla har i våra hem och det är bra att barnen lär sig hur det fungerar. Meningen är att barnen ska tömma den lilla lådan hemma, inte att samla in batterier på pappas jobb, säger Joakim Brodahl på Håll Sverige Rent.

 

– Absolut inte. Batterijakten kan liknas med andra stora kampanjer som Skräpplockardagarna. Då som nu har vi varit noga med att informera pedagogerna att barnen aldrig får plocka skräp själva. Då finns risken att de skär sig eller i värsta fall hittar en kanyl som de sticker sig på om de letar på olämpliga ställen. Det handlar om sunt förnuft, säger han.

 

Mattias Goldmann, vd för den gröna tankesmedjan Fores, ger både ros och ris till Batterijakten.

– Batteriåtervinningen har inte varit alls lika synlig eller påhittig som Pantamera i fråga om att öka återvinningen, vilket säkert beror på att återvinningskravet är lägre ställt. Att det nu äntligen kommer kreativa initativ är bra, men jag är skeptisk till att än en gång hänga upp återvinningsarbetet på att ungar ska göra rätt.

 

Han tycker också att kampanjen hoppar över "de två första R:en" som brukar nämnas när det talas om att minska miljöpåverkan.

– De hoppar över "reduce" (minskning) och "reuse" (återanvändning) och går direkt på "recycle" (återvinning). Det finns mängder av batterifria lösningar och uppladdningsbara batterier funkar utmärkt.

 

Den klass som samlat in flest batterier vann surfplattor, något Mattias Goldmann finner "mycket märkligt" eftersom han ser bland andra surfplattetillverkarna som en bov i dramat.

 

– Just surfplattorna är kanske det bästa exemplet på hur svår batteriåtervinningen blivit.

 

– Vi valde surfplattor som pris då vi dels vet att det är uppskattat av barnen men även att det är ett från lärarnas sida uppskattat pedagogiskt verktyg, säger Joakim Brodahl på Håll Sverige Rent.