– Jag tycker synd om henne. Intresset för partiet är stort. Det är hett. Men hon år så nervös. Hon gör många felsägningar och kommer av sig. Det är uppenbart att hon följer manus, hon saknar rytm och förstärker inte talet där det behövs. Hon är ingen van talare, en akademiker och ingen retoriker, säger Henrik Sjöholm, vd för den nystartade pr-byrån Sjöholm Notini.
 
Han tycker också Åsa Romson inte tillräckligt nog anpassade talet till Almedalens publikstorlek.
– Hennes sätt att tala passade en bygdegård med 50 närvarande och inte en arena med 3 000 personer. Hon hade en allt för intim stil för att det här talet skulle lyfta.
Talet saknade inte poänger.
– Men hon satte dem inte. Hon utnyttjade inte talets applådtillfällen. När hon efter en konstruktion med tre frågor har byggt upp förväntningar i publiken och har möjlighet att vänta in applåderna, ställer hon i stället ytterligare en fråga. Hon vågade inte stänga dörren, eller också vill hon som akademiker fortsätta resonemangen.
– Utifrån förväntningarna var det inget våldsamt pådrag.
Sakinnehållet i talet bjöd inte på mycket nytt.
– Det var inte mycket nya besked. Hon hade möjligheten att vara först bland partierna i Almedalen att ta upp Syrien, men det kom långt in i talet. Det hade varit mer naturligt att lyfta fram det tidigare i talet och kontrastera det mot Sverigedemokraterna. Hon tar upp fattigdomen i Sverige med ett långt resonemang om fattiga i Jordbro, men det kom inget konkret om vad Miljöpartiet vill. Hon pratade om att stärka a-kassan, men det kom inget besked om partiet ska följa nivån att 80 procent ska ersättas med 80 procent av den förlorade inkomsten. Hon slarvade bort möjligheten att berätta vad partiets ståndpunkt är.
 
Inte heller innehöll talet någon kritik mot Alliansregeringen.

– Just när vi trodde den skulle skärpas, kommer en annan retorik, kanske i efterdyningarna av överenskommelsen med regeringen om migrationspolitiken.  


Var valet välskrivet?

– Ja och nej. Det är genomtänkt och vänder sig direkt till publiken. Samtidigt är talet inte lätt för Åsa Romson som själv fick lista ut hur hon skulle avrunda de olika delarna. Talet innehöll fyra delar, euro, fattiga, klimat och Syrien, men de bands inte samman av en röd tråd.