Sveriges officiella ungdomsarbetslöshet ligger på 22 procent. Den mäts genom att Statistiska centralbyrån, SCB, genomför en telefonenkät där ett urval av befolkningen får svara på ett antal frågor. Svarar du ja på frågan om du har arbetat en timma eller mer räknas du som sysselsatt.
 
 – Har du inte gjort det, och inte heller sökt jobb under den vecka undersökningen avser, anses du stå utanför arbetskraften, säger Clas Olsson som är analyschef på Arbetsförmedlingen. 
 
Och det räcker med att ha jobbat en timma den vecka då SCB ringer upp?
– Ja, minst en timma. Det är en internationell konvention, Labour Force Survey, som används inom hela EU. Men man måste vara medveten om vad statistiken egentligen säger, de som räknas som sysselsatta kan i själva verket vara undersysselsatta. 
 
När ungdomsarbetslösheten debatteras avrundas siffran ofta till ”var fjärde ungdom”, bland annat i Svenskt Näringslivs Ungdomsindex som presenterades för en månad sedan. Arbetsförmedlingens analyschef Clas Olsson är av de som vänder sig emot den beskrivningen och påminner om att siffran blir betydligt lägre om andelen studerande skalas bort. 
 
– Vi har försökt bena ut och förklara detta. Att säga att var fjärde ungdom går arbetslös är att feltolka statistiken och det blir missvisande. Av de som räknas som arbetslösa är fyra av tio studerande som söker jobb på kvällar och helger, de är alltså inte heltidsarbetslösa, säger han och fortsätter.
 
– Det är fel att säga att de går arbetslösa eftersom det antyder att de inte har någon meningsfull sysselsättning, som en utbildning är. Dessutom räknas procentsiffran på arbetskraften, som långt ifrån är alla ungdomar. När antalet arbetslösa ungdomar ställs i relation till befolkningen blir procentsiffran lägre. En siffra på de som är arbetslösa på heltid och inte pluggar är mindre än 10 procent av ungdomsbefolkningen. Men den officiella siffran för ungdomsarbetslöshet är fortfarande 22 procent. 
 
Och det är 22 procent som går att jämföra med andra länder?
– Ja, 22 procent ska vara jämförbart. 
 
Vad för det för konsekvenser om debattörer blandar äpplen med päron?
– Den allvarligaste konsekvensen är att det förmedlas en bild av en urusel arbetsmarknad för ungdomar, vilket kanske kan leda till att många ger upp jobbsökandet. Men ungdomar har en ganska hög omsättning när det gäller arbetslöshet. Som 50-åring eller äldre har du låg sannolikhet att bli arbetslös, men blir du det har du svårt att komma därifrån. När det gäller ungdomar är det tvärtom.
 
I dag skrev Svenska Dagbladet att Arbetsförmedlingen själv anställer många unga i sysselsättningsfasen. Hur påverkar det statistiken?
–Ytterst marginellt på totalen, inte ens om du blåser upp det med fyra decimaler påverkar det statistiken nämnvärt. Däremot kan det ha viss effekt på statistiken över ungdomar i sysselsättningsfasen, men det är inte vår huvudstrategi för att få unga i arbete. Det är en nödlösning när vi inte hittar andra arbetsgivare som vill anställda ungdomarna och ett sätt att visa att vi går före. 
 
Det handlar om att skicka signaler?
– Precis, att visa att statliga myndigheter också tar sitt ansvar. I allmänhet har statliga myndigheter ganska få människor inne i subventionerade anställningar och vi skulle behöva mer hjälp där. På det här sättet försöker vi vara ett föredöme. 
 
Oscar Örum