I dagens globaliserade värld söker sig kapital och talang till de mest attraktiva kunskapsmiljöerna. Allt fler länder investerar därför strategiskt i forskning och innovation. Sverige ligger än så länge bra till i jämförelser med andra länders innovationsklimat och konkurrenskraft.
Men vi kan inte leva på gamla meriter. Siffror från OECD visar att svenska företag minskade sina investeringar i forskning och utveckling som ­andel av BNP med nästan 1 procentenhet mellan 2000 och 2009, tvärt­emot trenden i andra OECD-länder.
I Sverige har vi all anledning att ­vara stolta över en god svensk tradition av samverkan och ett ömsesidigt utbyte mellan forskningen inom akademin och den forskning och utveckling som bedrivs inom framför allt de större företagen. Just förmågan att samverka har varit en särskild konkurrensfördel. Det är också viktigt att dagens resurser används effektivt, och att det skapas reella förutsättningar för samverkan mellan näringsliv, industriforskningsinstitut och akademi. För att uppnå en långsiktigt hållbar tillväxt är det även hög tid att låta samhällsutmaningar som klimat­förändringarna och en åldrande ­befolkning driva på utvecklingen av nya innovativa lösningar.
De strategiska forskningsområden som lanserades i den förra forsknings- och innovationspropositionen gjorde det möjligt för universitet och högskolor att kraftsamla. För att satsningen ska få önskad effekt på förnyelse och innovationskraft i näringsliv och samhälle behöver samverkan utvecklas.
Nyckeln till att stärka Sveriges innovationsförmåga är nämligen en ökad samverkan mellan olika forskare, branscher och företag.
På regeringens uppdrag startar Vinnova ett första pilotprojekt för en ny satsning på strategiska innovationsområden. Dessa innovationsområden är en vidareutveckling av de forskningssatsningar vi har i dag i Sverige, som strategiska forskningsområden och branschforskningsprogram. De nya strategiska innovationsområdena bygger vidare på tidigare erfarenheter men har anpassats efter morgondagens behov. Insatserna utgår från branschöverskridande perspektiv där olika områden har sin egen logik.

fokus bör ligga på:

* Förnyelse av svenska styrkeområden genom nya kombinationer av kunskap, teknik och aktörer som kan generera nya innovationsspår.

* Stimulans av nya och befintliga värdekedjor. Förädlingsvärde skapas allt mer i strukturer som överskrider geografiska, organisatoriska, teknologiska och affärsmässiga gränser. Kunskapsintensiva tjänsteföretag spelar en allt viktigare roll för ­förnyelsen.
* Branschöverskridande kompetens-, kunskaps- och teknikutveckling. Ett antal branscher kan skapa synergieffekter genom att gemensamt utveckla nya kombinationer av kompetens, kunskap och teknik som kan möjliggöra utvecklingen av nya innovativa lösningar på problem eller utmaningar.
* Strategiska innovationsområden ska bidra till att näringslivets och offentliga verksamheters investeringar i forskning och utveckling förstärker varandra.
* Näringslivets medverkan innebär förutom en mer relevant och användbar forskning också en kraftig uppväxling av de resurser som staten satsar i dag.
Just nu pågår ett intensivt arbete med att formulera en innovationsstrategi för Sverige. Tillsammans med den forsknings- och innovationsproposition som regeringen kommer att presentera i höst, läggs ytterligare viktiga pusselbitar för att Sverige i framtiden inte bara ska stå sig väl i globala rankningar. Vi ska också hävda oss i konkurrensen om framtidens jobb, tillväxt och utveckling.
Annie Lööf, näringsminister
Charlotte Brogren, generaldirektör, Vinnova