Anders Ygeman (s) och CG Wennerholm (m) rök ihop om järnvägen
– De flesta resenärer har bilden av tågen som långsamma och att de inte går att lita på. Vi har en resa att göra här
– De flesta resenärer har bilden av tågen som långsamma och att de inte går att lita på. Vi har en resa att göra här. Många vill åka tåg, men tågen klarar sällan av att leverera det resenärerna förväntar sig.
Det sade Anders Ygeman, socialdemokratisk ledamot och ordförande i trafikutskottet i riksdagen, under en debatt med Stockholms trafiklandstingsråd Christer G Wennerholm (m) på Tågoperatörernas seminarium tidigare i eftermiddag.
Ämnet var den eventuella konflikten mellan fjärr- och regiontrafik som kan ha uppkommit i samband med att regiontrafiken ökat allt mer. Med på seminariet, som lockade många åhörare, var förutom politikerna även SJs ordförande Jan Sundling, Jernhusens vd Kerstin Gillsbro samt Erik Bech-Jansen, vd för tågbolaget Arriva.
Men diskussionen gled ganska snabbt in på annat.
– Jag köper motsättningen, men det blir ändå konstigt. Få resenärer ställer sig frågan om konflikten mellan fjärr- och regiontrafik, förklarade Anders Ygeman.
Istället fokuserade deltagarna mer på hur den rådande situationen, med bristande kapacitet och stora tågförseningar, kan lösas. För politikernas del var det läge att föra ut sina budskap.
– Jag tror att, om vi ska klara av att transportera en större volym människor i tillväxtregionerna så behöver vi bygga ny kapacitet, sade Anders Ygeman.
Helst vill han se höghastighetståg, ett trafikslag som Japan fick redan 1964.
– Det går höghastighetståg ett varv runt jorden, men inte en enda meter i Sverige.
Medan Christer G Wennerholm i stora delar höll med om att järnvägen kan effektiviseras kritiserade han dock Anders Ygeman och Socialdemokraterna för deras framtidsvisioner.
– Deras lösningar är alltid 20-30 år i framtiden. Men till dess då? Är tunnelbana i Stockholm eller höghastighetståg i landet svaret på lösningarna de kommande fem åren?
Även moderaterna fick sig en känga när Anders Ygeman ställde regeringsreformer mot infrastrukturen.
– Vad bygger Sverige starkt för framtiden? Är det sänkt restaurangmoms eller infrastruktur? Ett femte jobbskatteavdrag eller höghastighetståg?
Små konflikter uppstod också mellan de andra deltagarna. Erik Bech-Jansen, som driver det privata tågbolaget Arriva, påstod bland annat att en stor del av deras förseningar beror på spårbrist och att de måste invänta SJ-tåg.
– Infrastrukturen måste bli bredare så vi kan samsas.
Samtidigt hävdade han att Jernhusen måste bygga fler underhållningsdepåer, då det finns en stor efterfrågan på det, en kritik som dock fick mothugg:
– Det behövs mark för att bygga nya depåer. 250 nya tåg är på väg in och de går oftast inte att hantera i de gamla depåer som finns i Sverige. Vi behöver mark, men investeringsviljan är låg, kontrade Kerstin Gillsbro.
Samtidigt är det också en fråga om kapacitet, fortsatte hon.
– När vi fått upp de snygga depåerna, för att du ska effektivt kunna reparera dina tåg i, då måste du sedan få ut om på banan, och där har vi ju kapacitetsbrist.
Även SJs Jan Sundling, som välkomnade konkurrens, tog upp frågan om spårbrist:
– Regiontrafik och fjärrtrafik ska växa. Det går. Men kapacitet är inte gratis. Vi måste dessutom utnyttja det som redan finns i dag smartare, det går att få ut så mycket mer av järnvägssystemet.
Tipsa dagens opinion
Lämna ett tips till oss. Observera att du är helt anonym och att källskydd tillämpas. Rätten att vara anonym är reglerad i svensk grundlag.
Lämna ett tips
Använd formuläret nedan för att tipsa oss. Observera att du är helt anonym och att källskydd tillämpas. Rätten att vara anonym är reglerad i svensk grundlag.