Tjänstemannaorganisationen Almega och myndigheten Riksrevisionen har olika uppfattningar om hur Rut-tjänster ska utvärderas. Och kommer fram till olika resultat. Almega kommer fram till att Rut-avdragen till 90 procent är självfinansierade. Riksrevisionen kommer fram till att det inte säkert går att se om Rut har haft någon större effekt.

Förra veckan, lagom i tid för att komma före Riksrevisionens rapport som släpptes idag, slog Almega till med en egen undersökning.

– Det var i förebyggande syfte. Det är klart vi vill ligga steget före, säger Almegas kommunikationschef Andreas Åström.

Han välkomnar dock Riksrevisionens rapport.

– Det är jättebra att Riksrevisionen tittar på Rut-avdraget även om det kan tyckas vara i senaste laget. Det var också därför vi lät (Handelns utredningsinstitut, HUI) göra en långtgående utredning.

Ni kommer fram till helt olika saker vad gäller finansieringen av reformen?
 – Jag är förvånad över att Riksrevisionen säger att Rut-reformen inte är självfinansierad. De presenterar inga beräkningar på att det är så. Vi visar att reformen är självfinansierad till 90 procent, så jag hade gärna sett att de hade presenterat en beräkning som understöder deras tes. Då hade vi kunnat lagt deras beräkning med HUIs, säger Andreas Åström, som tycker att Almegas beräkning snarare ligger i underkant, vad gäller självfinansieringsgraden.

Riksrevisionen påpekar i sin granskning att sysselsättningen som Rut-reformen skapar till stor del går till personer som arbetskraftsinvandring. Det är inget Almega har tittat på.

– Vi har ju en öppen arbetsmarknad. En förklaring (till Riksrevisionens siffror) är att året de utgår från, 2017, då hade Sverige den högsta arbetskraftsbristen sedan slutet av 80-talet. Sedan har matchningen varit under all kritik, vilket också är en förklaring till att man vänder sig till tredje land eller EU för att rekrytera.

Anna Brink, projektledare på Riksrevisionen, tycker att Almega bortser från två viktiga saker i sin rapport.

– De utgår från att arbetsmarknaden har varit stängd för de personer som får ett Rut-jobb. Vi har jämfört med liknande personer med samma bakgrund och som inte jobbar inom Rut. Då har vi kommit fram till att de som inte fick ett Rut-jobb, skulle ha fått ett annat jobb. Därför får vi mycket mindre effekter (än Almega).

– Den andra delen är att folk om köper Rut-tjänster för 5,3 miljarder kronor under ett år, måste de dra in på annan konsumtion, något som också ger effekter i ekonomin, som lägre vinster och sysselsättning. Almega sätter den här effekten till noll, säger Anna Brink.

Andreas Åström på Almega köper inte Riksrevisionens beräkningar.

– De recenserar i huvudsak enbart Finansdepartementets beräkningar. De säger ’en grov uppskattning av inkomstskatt, arbetsgivaravgifter och moms på rutköparnas inkomstökning ger en offentligfinansiell intäkt på i storleksordningen 3,1 miljarder’. Vi hade velat se mer robusta beräkningar. Det är förvånande att de inte presenterar det.

Borde det inte ha gjorts en utvärdering av Rut-reformen tidigare?
 – Det kan man ju tycka, men det är svårt att utvärdera effekterna på ekonomin. Då krävs att en myndighet eller en fristående forskare får uppdraget. Men regeringen verkar inte ha haft något intresse för. Vi såg själva luckan och det gjorde det angeläget att granska Rut-reformen, säger Anna Brink, som också berättar att Riksrevisionen fattade beslut om granskningen före Januariöverenskommelsen.

Anna Brink har reflekterat över varför det är så viktigt att Rut-reformen är självfinansierad.

–  Det är konstigt. Andra reformer behöver ju inte vara självförsörjande. Rut-reformen behöver inte vara värdelös för att den inte finansierar sig själv. Vi ser ju positiva effekter bland de utrikesfödda.