Jag har hört att man nu under längre tid diskuterat att den kliniska forskningen är på tillbakagång i Sverige. De kliniska prövningarna blir färre och de stora läkemedelsbolagen tvingas till hårda prioriteringar. Lifescience-området är en viktig näring för Sverige och jag är här idag för att berätta lite om hur Näringsdepartementet har arbetat och arbetar med hälsoområdet och frågor kring innovation och förnyelse och vad som kan vara viktigt för framtiden.
 
Under förra mandatperioden satte regeringen samman "Delegationen för samverkan inom klinisk forskning". Den avslutade sitt arbete 2009. Uppdraget till delegationen var bland annat att se till att förståelsen mellan de olika aktörerna inom klinisk forskning ökade. Jag har förstått att delegationen lyckades med sitt uppdrag att skapa en bättre samsyn och förståelse mellan parterna. Delegationen kom även med en rad förslag som har levt vidare i olika former. Regeringen gav bland annat Vinnova och Vetenskapsrådet ett uppdrag om att fortsätta driva på utvecklingen för förbättrad samverkan mellan hälso- och sjukvården, akademin och industrin. Uppdraget rapporterades i juni i år och innehöll främst förslag på svensk behandlingsforskning. Dessa förslag kommer att fungera som underlag i vårt arbete med kommande forsknings- och innovationsproposition.
 
I våras gav även regeringen Vinnova ett särskilt uppdrag på 20 miljoner kronor för att utveckla testbäddar inom hälso- och sjukvården och äldreomsorgen. Syftet är att skapa fler innovationer. Satsningen innebär ett stöd till hälso- och sjukvården och äldreomsorgen att utöka samarbetet med företag genom att möjliggöra utveckling, testning och införande av innovativa lösningar i form av teknik och tjänster. Det är sällan departementet noterat ett så stort intresse från hela landet för ett enskilt beslut.
 
Jag har fått information om att det häromveckan träffades en överenskommelse mellan staten och Sveriges kommuner och landsting om utvecklingen och finansieringen av nationella kvalitetsregister för vård och omsorg. Jag ser positivt på detta och det var särkskilt intressant att man i det här arbetet gjorde en särskild överenskommelse med näringslivet för att stärka samverkan.
 
Jag talade tidigare om de utmaningar vi står inför inte minst inom hälso- och sjukvården och då kommer man naturligt in på ämnet innovation.
 
Innovation kan som ni vet handla om nya produkter och produktionsprocesser, innovation av tjänster, försäljningsmetoder och hur vi organiserar verksamheter.
 
Ett område som regeringen valde att prioritera i årets budgetproposition är innovationsupphandling. Innovationsupphandling ger en stor möjlighet för offentliga aktörer att driva fram innovation genom att efterfråga nya eller bättre lösningar. Därför satsar regeringen nya medel till Vinnova för att stötta förmågan till offentlig innovationsupphandling som en del i att stärka Sveriges innovationsklimat. Det kan till exempel handla om bättre livskvalitet för äldre eller om mer klimatsmarta energilösningar i byggnader. Detta leder till förnyelse, kvalitet och effektivitet i offentliga verksamheter. För att öka offentliga aktörers efterfrågan på nya och bättre lösningar och på så sätt skapa drivkraft för innovation behövs en ökad kunskap och förändrade attityder. På sikt behöver vi sträva efter att all offentlig upphandling mycket mer än idag blir något som driver innovation.
 
Vidare behöver vi se till att Sverige är ett attraktivt land för företag att förlägga kunskapsintensiv verksamhet i. I syfte att öka Sveriges attraktionskraft har regeringen i årets budgetproposition presenterat en förenklad expertskatt som innebär att förutsägbarheten i och tillämpningen av reglerna ska bli tydligare.
 
Regeringen har beslutat att ta fram en bred innovationsstrategi för Sverige. Arbetet med strategin pågår som bäst på regeringskansliet. Arbetet leds av min chef näringsministern och involverar alla departementen. Strategin är i form av ett långsiktigt inriktningsdokument som tar sikte på hur vi kan få ett starkt innovationsklimat i Sverige 2020. Strategin ska presenteras under hösten 2012 men processen är inte slut när dokumentet presenterats, utan strategin kommer behöva utvecklas över tid allteftersom förutsättningarna i vår omvärld förändras och vi får nya erfarenheter. En viktig del i arbetet med innovationsstrategin är en bred dialog med er i regionerna, näringslivet, den offentliga sektorn, universiteten och lärosätena samt i den ideella sektorn. Den sker nu på bred front bland annat genom regionala och tematiska dialogmöten och är en grund för den fortsatta utvecklingen av strategiprocessen efter 2012. Ett viktigt inspel i vårt arbete är förstås det arbete som IVA i samverkan med Svenskt näringsliv, Tillväxtverket och Vinnova gjort med "Innovation för tillväxt" som presenterades i måndags.
 
I arbetet med innovationsstrategin vill vi lägga grunden för att arbeta långsiktigt med att stärka innovationskraften i vårt land, det gäller inte minst för hälso- och sjukvårdsområdet. Här finns en stor potential för ökad innovationskraft. Jag är övertygad om att vi tillsammans kan bli bättre på att skapa nya varor, tjänster, organisationslösningar och affärsmodeller utifrån kunskap, idéer och erfarenheter som finns i offentlig verksamhet, i företagen, inom akademin och i det civila samhället.
 
Jag vill lyfta fram två viktiga perspektiv i arbetet med innovationsstrategin. Det ena är att den spänner över alla politikområden i linje med vår gemensamma strategi "Europa 2020 för smart, grön tillväxt för alla". Det andra är att innovationsstrategin utgår från ett brett perspektiv på innovation. Innovation sker i företag, i offentlig verksamhet och i civilsamhället och ofta i samspel mellan dessa. Innovation som ger bättre hälsa och livskvalitet kan vara allt ifrån nya sätt att utforma vårdtjänster till nya behandlingsmetoder och läkemedel. Det kan också innefatta nya sätt att arbeta preventivt med hälsa.
 
Hösten 2012 kommer vi att presentera en forsknings- och innovationsproposition. Den kommer att innehålla konkreta satsningar på forskning, utveckling och innovation. Vi på Näringsdepartementet avser att ta stor del i arbetet med propositionen.
 
Sverige måste bli bättre på innovation och vi måste se till att en allt större andel av det vi investerar i forskning och kunskap också leder till ökad konkurrenskraft, tillväxt och välfärd.
 
Det handlar inte bara om volymen på satsningarna utan också om:
 
* hur man tilldelar resurser till forskning och innovation
 
* hur incitamentsstrukturer ser ut
 
* hur vi styr våra myndigheter
 
* hur vi formar innovationsfrämjande insatser
 
Världen står inför stora utmaningar inom de områden där ni är verksamma och vägen framåt är förnyelse och innovation.
 
Annie Lööf, näringsminister (c)