I oktober 2018 blev Kanada det första större landet att legalisera cannabis. Tre år tidigare hade premiärminister Justin Trudeau vunnit valet med löfte om legalisering.

Även här hemma föreslår debattörer och några politiska ungdomsförbund en legalisering av cannabis med argumenten att det skulle få bort den illegala marknaden, vara lösningen på gängrelaterade skjutningar och mord och minska narkotikadödligheten. Dessutom skulle skatteintäkter från en legal marknad vara en vinst för staten.

Vad kan vi då lära av Kanada?

Legaliseringen 2018 markerar ingen plötslig förändring utan är kulmen på en process som pågått sedan 1970-talet. Ett avgörande steg togs 2013 när den blivande premiärministern Justin Trudeau utlovade en legalisering, vilket var en viktig del av valkampanjen 2015 och ledde Trudeau till seger. Tre år senare infördes legaliseringen.

I rapporten NPC reder ut: Om legaliseringen i Kanada har vi tittat närmare på effekten av legaliseringen och då blir några saker tydliga.

Under perioden 2011-2020 har antalet cannabisanvändare (som använt senaste tre månaderna) ökat med 100 procent, från 9,3 till 20 procent. Enbart under perioden 2018-2020 har antalet ökat från 14 procent strax före legaliseringen till 20 procent tre år senare, en ökning med två miljoner på en befolkning på 30 miljoner (15 år och äldre).

I Kanada har 18 procent använt cannabis de senaste 30 dagarna mot 1,1 procent i Sverige (2020). Både nivån och ökningstakten på användningen är avsevärt högre i Kanada jämfört med Sverige.

Vi vet genom forskning att cannabis medför risker och olika skadeverkningar. Ju fler som använder och ju oftare, desto större är risker och skadeverkningar. Det vore naivt att tro att den höga användningen och ökningstakten i Kanada inte skulle få konsekvenser för folkhälsan och en rad andra konsekvenser. Detta kommer dock att visa sig först på längre sikt.

I Kanada har nu en legal marknad etablerats och växt samtidigt som den illegala marknaden minskat. Men en betydande illegal marknad kvarstår, vilket innebär att två marknader nu konkurrerar med varandra. Priset har sjunkit och den totala marknaden och användningen ökat. Kvarstår gör också den illegala marknaden för all annan narkotika.

Med de stora skillnaderna i användning mellan Kanada och Sverige är den illegala marknaden större per miljon invånare i Kanada som legaliserat men har en kvarstående illegal marknad, än i Sverige som har ett förbud och där hela marknaden är illegal.

I Kanada och särskilt i provinsen British Columbia har också narkotikadödligheten ökat dramatiskt sedan 2014-2015 och fortsatt upp efter legaliseringen.

När det gäller gängrelaterade mord är det svårt att se att legaliseringen av cannabis nämnvärt påverkat utvecklingen. Kort tid har gått och det är för tidigt att dra några slutsatser, men medan en viss minskning skett i landet som helhet under 2019, första året med legalisering, har en viss ökning skett i några provinser, bland annat British Columbia, Saskatchewan och Alberta. Nivån på denna typ av mord är jämförbar med Sverige.

Den rapport, Legalisering och kommersialisering av cannabis, som vi lanserade tidigare i år och som även lyfter utvecklingen i de delstater i USA som legaliserat visar på en liknande utveckling som i Kanada. Legaliseringen har lett till en ökad användning och en högre ökningstakt än i delstater som inte legaliserat.

Beräkningar som gjorts i USA och Kanada över cannabislegaliseringens ekonomi visar även att kostnaderna för samhället är betydligt högre än skatteintäkterna och följer samma mönster som för tobak och alkohol.

Dessa data talar sitt tydliga språk. De legaliseringsdrömmar som nu florerar i debatten krockar helt enkelt med verkligheten. Vad Sverige behöver är istället en politik med bättre förebyggande och tidiga insatser, en välfungerande vård och behandling – och minskade ekonomiska klyftor och utanförskap. Det finns ingen väg runt detta om vi på allvar vill ta itu med de narkotikarelaterade problem vi ser idag.

Staffan Hübinette, rapportförfattare

Peter Moilanen, chef Narkotikapolitiskt Center