Leverantörerna av digitala läromedel och plattformar går på högvarv för att få till den kapacitetsökning som krävts sedan högskole- och gymnasieskolorna stängdes. Trots den enorma efterfrågan som har uppkommit, hotas de mindre bolagen i branschen, enligt Jannie Jeppesen, vd på branschorganisationen Swedish Edtech Industry.
Svenska edtech-leverantörer befinner sig i en enorm utmaning i att möta den enorma kapacitetsökning som numera krävs när högskole- och gymnasieutbildningar sker digitalt. Detta på plattformar som är byggda för att användas ett par gånger om dagen. Sedan 18 mars har distansundervisning getts för 750 000 elever och studenter inom gymnasie-, vux-, yrkeshögskolor och universitet i Sverige.

– Vi (branschen) befinner oss verkligen i stormens öga just nu, säger Jannie Jeppesen.

Bland Swedish Edtech Industrys medlemsbolag finns det bolag med 1 000 procent kapacitetsökning just nu.

De flesta medlemmarna ligger på 200 procent i ökning.

– Det är dramatiska förändringar.

Jannie Jeppesen förklarar dock att svenska leverantörer och hela skolsystemet varit väl förberett, jämfört med resterande Europa. Detta genom att den svenska politiken har varit mer avvaktande i sina restriktioner än i andra delar av Europa.

– Vi kunde titta på resten av Europa som stängde skolor och förstå vilka påfrestningar på kapacitet och teknisk support som senare skulle komma till Sverige och leverantörerna och skolan har jobbat intensivt för att möta upp detta under denna period.

De svenska leverantörerna har fördelat om sina resurser och ökat kapaciteten via servrar och molntjänster och även fördelat om personal till supportavdelningen. Arbetet har skett successivt under flera veckor och fortsätter.

Många leverantörer av digitala läromedel har öppnat upp sina plattformar och tjänster för fri användning.

Den ökade användningen av edtech-bolagens tjänster och plattformar är en ”ohållbar affär i längden”, enligt Jannie Jeppesen.

– Bland våra medlemmar har sex av tio färre än tio anställda. Branschen utgörs av små leverantörer.

Ett exempel är ett medlemsbolag med 17 anställda som levererar en plattform till 70 kommuner.

– Utifrån ett branschperspektiv ser vi jättemånga små bolag som investerar väldiga resurser sett till tid, utveckling och kapacitetshöjning som syftar till insatser som är väldigt begränsade till ett korttidsperspektiv, under denna kris. Samtidigt ligger de på befintliga avtal och många av de små eller nystartade bolag signalerar att de kommer ha svårt att överleva fram till sommaren för att de pressas så hårt just nu.

Det har skapat en situation som kan få stora konsekvenser för branschen i sin helhet.

– Det kan riskera att europeisk edtech delvis kommer att försvinna.

Risken för en utökad stängning som innefattar grundskolorna ökar pressen ytterligare på leverantörerna.

Swedish Edtech Industry har ställt krav på regeringen att agera.

– Småbolagen i branschen omsätter tillsammans 500 miljoner kronor. Det krav vi ställt är att bolag med 5-50 anställda ska ersättas med fem procent av sin årsomsättning som en engångsutbetalning under krisen.

Det motsvarar den normala vinstmarginalen i branschen och som Jannie Jeppesen påpekar kan återinvesteras i kapacitetsökning.

–Det skulle rädda bolagen.

Krispaketet för småföretagare är i rullning. Men för edtechbranschen är situationen annorlunda än för andra sektorer.

– Våra medlemmar behöver inte friställa personal utan jobbar utifrån enorma behov från marknaden samtidigt som de måste klara investeringen som krävs för att hantera den ökade användningsgraden.

Hur får ni till detta?
– Vi har skickat in underlag till näringsdepartementet och utbildningsdepartementet. De är medvetna om situationen.

En stor oro bland medlemmar är frågan om huruvida grundskolorna kommer att stängas.

– Man befinner sig i stabsläge hos väldigt många bolag. Om grundskolorna stängs och anställda på medlemsföretagen tvingas vara hemma så pressas edtechföretagen ytterligare.

Hur tekniskt rustad är branschen för en total stängning av grundskolorna?
– De flesta är väl rustade. Kapaciteten har ökat och fortsätter öka. Några tjänster kommer bli mer belastade vid dramatiskt användande men där har vi tagit fram ett antal råd för att underlätta.

Finns det en risk att hela det digitala läroekosystemet kraschar?
– Nej, men enstaka leverantörer kan få rejäla problem initialt.

Finns det edtech-bolag som växlar upp sina affärer just nu?
– Samtliga ökar sin användningsgrad men inga ökar sina affärer. De befintliga läroplattformarna har sina kunder. Det är inga nya onboardingkunder.

Vilka frågor har medlemmarna?
– De efterfrågas tips vid belastning och huruvida de omfattas av kategorisering av samhällskritiska funktioner. Leverantörerna kommer inte klara detta om grundskolorna stänger och de anställda hos leverantörerna får svårt att jobba.

Resurser omfördelas till kapacitet och support. Hur ser det då ut på utvecklingssidan när ny efterfrågan kommer upp?
– Utveckling görs ändå. Leverantörerna tillgängliggör ny funktionalitet och stöd för onlineundervisning.

Hur jobbar ni för att stötta branschen och skolsystemet?
– Vi tar ett samlat grepp, dels för våra medlemmar men även de som inte är medlemmar, och verkar som branschens röst och försöker stödja hela sektorn.

Swedish Edtech Industry har tagit fram Edtechtempen, en enkät som går ut till edtechbranschen veckovis och svarar på frågor om användning, belastning och behov.

Branschorganisationen har även tagit fram en sajt med råd och tips från ett tekniskt perspektiv för lärare, skolledare, huvudman och it-resurs ska agera för att minska belastningen på läroplattformarna och de digitala läromedel som finns. Detta via samverkansprojektet skolahemma.se, tillsammans med RISE, SKR och UR på uppdrag av Skolverket.

Även via sajten Edtechkartan.se har det tagits fram material och stöd samt en lista med leverantörer av edtech och vad de erbjuder för funktionalitet.

Trots en hög digitaliseringsgrad så finns det många digitalt ovana lärare. Det här är dessutom en extrem situation, påpekar Jannie Jeppesen.

– Detta är ett enormt learning by doing-exempel.