I dag presenterade Vänsterpartiet sin största framgång i årets budgetförhandling med regeringen (S+MP).

Vänsterpartiet kallar det för ett ”jämlikhetspaket”. Det kostar totalt 2,6 miljarder kronor.

reformen består av
* Höjt underhållsstöd för ensamstående föräldrar med 150 kronor för barn 11-14 år och 350 kronor för barn 15-18 år.

* Höjd sjuk- och aktivitetsersättning, garantinivån höjs med drygt 300 kronor för en ensamstående.

* Sänkt skatt för personer med sjuk-och aktivitetsersättning med 134 kronor per månad genom en skattereduktion.

* Höjt bostadstillägg för ålderspensionärer.

* 350 miljoner kronor till kommunerna för lagstadgad habiliteringsersättning till personer med intellektuell funktionsnedsättning som arbetar.

–  För oss är jämlikhet den röda tråden i varje reform i rätt riktning är viktig. Om en ensamstående förälder efter den här mandatperioden har fått 800 kronor mer i plånboken per månad, som nu när de med sjukaktivetsersättning kan få 800 miljoner kronor  per månad, så gör det självklart skillnad. När man vänder på varje krona man har, varje dag hela året, då har varenda krona en betydelse, säger Ulla Andersson.

Hur gick det att få gehör för den här reformen i budgetdiskussionerna?
– Vi har sett som vår uppgift att driva på för ett jämlikare Sverige. Det är vi som har haft med oss reformerna till förhandlingsbordet och det är vi som har drivit igenom dem. Utan oss hade det inte blivit av.

Hur svårt var det att få igenom reformen?
– Jag går inte in i detalj på det sättet.

Kan man säga att budgetförhandlingarna är klara nu?
– Det finns en del kvar. Vi jobbar med 6 000 budgetsidor vi jobbar med så det finns en del jobb. Nu är vi i en slutfas. Det är delar som ska falla på plats. Det är mest texthantering.

Ni har haft er roll i ett antal budgetförhandlingar. Har ni blivit bättre på att förhandla?
– Ja, det är klart att när man gör saker flera gånger, ser man styrkor och svagheter och kan utvecklas.

Hur tänkte ni kring att höja skatten på investerarsparkontot (ISK)?
– Den här mycket marginella höjningen kommer att betalas av till 40 procent av topptio. Tittar vi på kapitalinkomsternas fördelning, så gick 85 procent av totalt 340 miljarder i kapitalinkomster, enligt SCB, till topptio. Vill man göra reformer för ekonomisk jämlikhet, får man titta på hur man kan fördela om och finansiera till exempel sänkt skatt för dem som betalar mest i skatt, det vill säga de sjuka.

– Det har vi fått göra. Vad det är kommer jag att återkomma till när helheten är klar.

Kanske saker som hade med misstroendeförklaringar mot ministrar att göra (höjd 3:12-skatt, samt höjning av marginalskatten)?
– Ja, precis. Det är delar som vi har fått backa på, ja. Man får ju inte genom allt man vill. Så är det ju.

Hur är stämningen i förhandlingarna?
– Det är kreativt, ibland är det lite jobbigt, när tre eller i det här fallet två parter ska komma överens.  Men vi försöker lösa det och vi försöker att ha ett gott humör.

Hur tyckte du att regeringen skötte hanteringen av Nordea?
– Det är jätteviktigt med finansiell stabilitet. Sverige har en banksektor som är fyra gånger bnp. Det är självklart då att vi måste ha en reserv om det blir en finanskris. Då tycker jag att det är bankernas uppgift att faktiskt stå för den.

Hade det inte gått att uppnå det (reserven) och fått banken att stanna med ett annat agerande, kanske med en mer kreativ diskussion?
– Banken har så mycket makt i det här samhället. Jag tror de allra flesta människor tycker att det är helt rimligt att bankerna betalar sin egen försäkring. Det ska inte skattebetalarna behöva göra. Det är ju skattebetalarna som ytterst står där. Nordea visade vilka de var.

Så du tycker att finansminister Magdalena Andersson agerade korrekt?
– Jag tycker man ska ha en resolutionsavgift som motsvarar risken, ja.