DN om Metoo-publiceringarna: ”Det är en ny typ av journalistik”
Publicerad 2018-01-05, 08:42
MEDIER. När Metoo-uppropen briserade, inleddes en kamp mellan främst Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet om att få publicera dem. Samtidigt publicerade medierna ett stort antal vittnesmål om sexuella övergrepp och trakasserier utan att kontrollera fakta på nyhetsplats. Här berättar redaktionschefen Caspar Opitz hur Dagens Nyheter tänkte.
Dela med andra
Den 9 november publicerade Svenska Dagbladet skådespelarnas Metoo-upprop #tystnadtagning på kultursidorna. Sedan dess har ett 20-tal upprop publicerats. Sedan dess har nyhetsmedierna konkurrerat om att få publicera uppropen. Caspar Opitz, redaktionschef på Dagens Nyheter, sticker inte under stol med att det var konkurrens mellan tidningarna.
– Det var det ju. Det var faktiskt en nyhetsjakt. Svenskan var först och då blev det ’men varför hade inte vi det’. Sedan blev det ett race framförallt mellan framförallt Svenskan och DN.
Samtidigt innebar Metoo-uppropen att medierna publicerade berättelser om så känsliga saker som grova sexuella övergrepp, berättelse lämnade av avidentifierade personer i slutna grupper utan insyn på Facebook. Medierna visste alltså inte vem som hade berättat vad och vad som faktiskt hade hänt.
Caspar Opitz berättar hur Dagens Nyheter tänkte kring att bedöma materialet.
– Vi har resonerat om det fanns ett nyhetsvärde, och ja det fanns det. När 3 000 läkare eller 2 000 sjuksköterskor eller skådisar går ihop är den nyhetsvärderingen ganska enkel.
Har ni haft som ambition att försöka ganska sanningshalten i de berättelser som har publicerats i Metoo-uppropen?
– Nej, det har varit mer som att man har gått samman och göra en manifestation, än att vi har gått in och granska varje enskild berättelse. Vid inlägg där det har varit lätt att identifiera någon, har vi kunnat justera. I något av uppropen tog vi bara några av inläggen. I något fall har vi haft alla och i något fall har vi länkat. Men nej, vi har inte granskat de enskilda inläggen i uppropen.
Har ni granskat just de inläggen ni ändå valde att publicera?
– Nej. Vi har inte gått in och granskat varje enskilt vittnesmål. Vi har sett det mer som en manifestation för en yrkesgrupp som går samman och slår fast något. Då har det haft ett värde och vikt. Att varje enskild historia är exakt sann, det kan man inte slå fast. Vi har inte gjort research. Det är enormt tidskrävande. Det har vi sett i de fall vi har granskat själva.
Hur ska man klassa Metoo-upprop som material, det är ju varken journalistik eller debattinlägg?
– Det är en typ av journalistik. Om tusentals människor inom en yrkeskategori går ut och säger att det är ett problem i deras bransch, är det journalistik. Sedan har de skrivit sina egna berättelser. I den meningen är det en blandning mellan journalistik och en manifestation.
Är det självklart att Metoo-upprop ska ligga på redaktionell plats eller bord de ligga på debattplats?
– I DN har det hoppat mellan kultur och nyhetsplats. Men det är klart att det skulle kunna ha varit debattartiklar. Vi har valt att tycka att det nog är nyhetsjournalistik.
Metoo-uppropen kan sägas vara nyheter, men som inte en redaktion har jobbat fram. Dock verkar de inte ha varit en helt främmande fågel för Dagens Nyheter.
– Det är som att Palestina ska demonstrera mot säg Israel på Sergels torg. Då är det en manifestation och då kanske vi åker dit och skriver. Det är inte originaljournalistik, men parallellt med uppropen har vi drivit även originaljournalistik och gjort jobb.
Dagens Nyheter gjorde förstås uppropen en tjänst genom att publicera dem, men det fanns gränser för tjänstvilligheten. Det visade sig när bland annat läkarna ville att DN skulle hålla i själva Metoo-uppropet.
– Uppropen var röriga att hantera. Läkare och sjuksköterskor är ju inte vana att hantera detta, så det var mycket att vi som journalister skulle hjälpa till att samla in informationen. Då kände vi som journalister att vi inte skulle gå in och vara aktörer. Då blir det fel. Vi ska inte vara part i målet, säger Caspar Opitz.
Har ni landat rätt i publiceringarna?
– Jag har inte känt att vi har fått någon kritik, mer än att vissa läsare undrar om det inte ’har varit nog nu, ni har haft tio upprop och ska ni ha spärrvakterna och sopåkarna också’. Det som möjligen är en fara, är att folk pekas ut i de enskilda berättelser vi publicerar. Men jag har inte fått sådana indikationer. Ur ett nyhetsvärderingsperspektiv känner jag mig trygg. Läsarintresset har varit jättestort.
– Jag har inte känt att vi har fått någon kritik, mer än att vissa läsare undrar om det inte ’har varit nog nu, ni har haft tio upprop och ska ni ha spärrvakterna och sopåkarna också’. Det som möjligen är en fara, är att folk pekas ut i de enskilda berättelser vi publicerar. Men jag har inte fått sådana indikationer. Ur ett nyhetsvärderingsperspektiv känner jag mig trygg. Läsarintresset har varit jättestort.
Kommer det fler Metoo-upprop?
– Jag tror inte Metoo är över, men att uppropsfasen nu ligger i lite stiltje.
Rolf van den Brink
rolf@dagensopinion.se
Kommentarer
Skriv ny kommentar