Dagens Opinions Rolf van den Brink angör Ecarexpo i Friends Arena och undrar var tjejerna är. Och de svensktillverkade elbilarna. Och framtiden överhuvudtaget?

Det är alltid något särskilt med att besöka något man inte har så mycket föreställningar om, ett land där fältet ligger öppet, en omstart där spelfältet är rensat och allt blir möjligt. Alltså jag tydligen vissa föreställningar om Ecarexpo ändå. Alltså att inget skulle vara som tidigare. Framtidens födelse.

Det första intrycket av Ecarexpo på Friends Arena i Solna är att alla fordon är vita. Utom några som är grå-svarta. Och ett fåtal som är klarblå. Ungefär som bilar ser ut. Och det är ju så elbilarna ofta säljs in. Allt är som vanligt, men bilen drivs med ett batteri. Här finns egentligen chansen att vända på allt vi vet om fordon och tänka nytt från grunden. Så ser det säkerligen ut under ”huven”, om begreppet är relevant idag. Exteriört är det tradition som gäller. Tesla vill vara en häftig sportbil, men kunde ha varit en livsstil. Volkswagen ska ”elektrifiera Sverige” och det kanske vi ska vara tacksamma för. Men det sker liksom ändå. Det ska vara tunga suvar, som vanligt.

Elbilarna kunde provköras inne i arenan och de låter och luktar inte. Det skulle kunna bli förvirrande för bilkulturen som just bygge på vissa ljud och närheten till oljor och smörjmedel. Det blir så uppenbart när Harley-Davidsson visar sin eldrivna motorcykel. Kommer Hells Angels att åka på den?
Det visades upp en gammal raggar-Amazon som fått motorn utbytt mot en elmotor. Så att det ska gå att köra som förr.  Det är intressanta är att ingen på allvar vågar tänka totalt nytt.

Men publiken på Ecarexpo ger en ledtråd. Det är samma män som man förväntar sig att se på vilken bilmässa som helst. Ni vet, lite äldre, tysta, starka, även om de är unga. Och då är det med förkärlek de där tjejerna som ska visa upp bilarna. Så det som konstigt nog ger störst intryck är sakerna och människorna som inte fanns på plats. Förvissa fanns en del dörrar in i framtiden som el-flygplanet och Mälaröarnas Båtvarvs take på en lyxig elmotorbåt.

Kinesiska Geelys Polestar försökte blända med en skinande kritvit plastmonter och bilar à 1, 5 miljoner kronor. Fläckar i på plasgolvet torkades omedelbart och jag tänkte på att vilken oerhörd prestigeförlust Corona viruset innebär för en nation som sätter så stort vikt att vid att upprätthålla perfektion. Det enda som syntes av Volvo var en P1800 i entrén som stod skavfötters med en Polestar. Fick Volvo stryka på foten på hemmaplan för att ge plats år Polestar?

Jag hade också sett fram emot att se börsraketen Inziles lastbilar och kanske något från omtalade Trollhättan. Men så blev det inte. Och kaffet och bullarna smakade precis som traditionen bjuder.

Rolf van den Brink, ansvarig utgivare

rolf@dagensopinion.se