Myndigheten för vård och analys har gjort en rapport om vad prestationsbaserad ersättning, som Göran Hägglund infört, betyder för vården och omsorgen.
 
Slutsatsen är att det knappast finns någon kunskap om metoden och att den är kontroversiell.
 
Den första satsningen var sjukskrivningsmiljarden år 2006. I dag finns sex överenskommelser med ersättningsmodeller av denna typ som omfattar drygt 5,3 miljarder kronor. En ökning i budgeten från 2 procent 2006 till 9 procent 2013.
 
Analyschefen Christofer Tengvald och myndighetschefen Fredrik Lennartsson har lämnat en första rapport till regeringen. De skriver:
 
“Prestationsbaserad ersättning ger kraftfulla effekter i vård och omsorg – men med den nuvarande tillämpningen uppstår risker för att satsningarnas mål inte nås, att oönskade sidoeffekter uppstår och att vårdens lokal anpassningsförmåga minskar.”
 
I rapporten citerar de en intervjuad som säger: ”Prestationsbaserad ersättning är som en kraftfull medicin, den ger stark effekt, men medför också risker för många biverkningar”.
 
Myndigheten för vård och analys ser tre problem med statens styrning av vården:
 
• Risk för att målen med satsningarna inte nås på ett effektivt sätt
Ett exempel på det, skriver Vårdanalys, är att 87 procent av kraven har fasta nivåer, ”det vill säga samma krav gäller för alla deltagande landsting. De som redan innan den statliga satsningen ligger bra till inom det aktuella området kan då upp – nå kraven utan att väsentligt höja ambitionsnivån jämfört med ordinarie arbetssätt. De statliga medel som sedan utbetalas är inte heller öronmärkta för målgrupperna för satsningarna, vilket innebär att huvudmännen kan använda dem för att finansiera andra områden än de som den aktuella satsningen avser.”
 
Risk för oönskade sidoeffekter
En annan risk är enligt Vårdanalys att den statliga styrningen ”leder till oönskade sidoeffekter i form av undanträngning av fungerande verksamheter, att kortsiktiga och ”felaktiga” lösningar väljs och att de mottagande verksamheterna frestas att manipulera inregistrering av data för att ta del av medlen”.
 
• Risk för minskad lokal anpassningsförmåga och ökad ojämlikhet
”Överenskommelserna med prestationsbaserad ersättning är en form av nationell styrning. Trots att det är valfritt att delta ser vi i vår analys en risk för att styrningen med prestationsbaserad ersättning kan minska utrymmet för lokal anpassning”, står det i rapporten.
 
Tonchi Percan