Elever som ser på film i skolan och föräldrar som ombeds hålla barnen hemma från förskolan för att det saknas lärare är historier vi dessvärre får ta del av. Men situationen är på väg att bli än värre. Om tio år beräknas Sverige sakna 65 000 lärare. Bristen drabbar elever, lärare och i förlängningen hela det svenska samhället. Under tiden går vissa lärare arbetslösa.
 
Positivt i sammanhanget är trots allt att fler söker lärarutbildningen. På vissa ämneslärarutbildningar är söktrycket dessutom väldigt högt och många studenter antas, till exempel historia och engelska. Därför finns också en överhängande risk att lärare i dessa ämnen har svårt att få jobb när de väl är färdigutbildade. Samtidigt gapar många andra platser tomma, exempelvis inom inriktningarna kemi, fysik och moderna språk. Matchningen mellan utbildning och arbetsmarknad måste bli bättre.
 
Det är dags för minister Helene Hellmark Knutsson, övriga ansvariga politiker och lärosätena att ta tag i frågan om lärarutbildningarna. Det finns några konkreta sätt att motverka den nedåtgående trenden. Lärarförbundet Student och Västsvenska Handelskammaren har tre förslag för en bättre lärarutbildning:
 
öka resurserna till lärarutbildningarna så de kan erbjuda ämneskombinationer där söktrycket är lågt
Resurserna till högre utbildning bestäms av hur många studenter som antas och klarar sina kurser. Det gör det nästintill omöjligt att erbjuda ämneskombinationer där söktrycket är lågt. Konsekvensen blir att utbildningar i ämnen som samhället är i stort behov av inte startar, av ekonomiska skäl. I somras presenterade Lärarförbundet Student en rapport som visar att de flesta lärarutbildningar anser att de saknar resurser för att erbjuda en utbildning av hög kvalitet. Det är alarmerande, eftersom lärarutbildningens kvalitet i slutändan också påverkar skolans kvalitet.
 
dimensionera utbildningarna efter skolans behov och faktisk undervisningstid
Matematik motsvarar 15,9 procent av en elevs undervisningstid i grundskolan, vilket också motsvarar andelen lärarstudenter som blir behöriga i ämnet. För SO-ämnena är det annorlunda. SO står för 13,8 procent av undervisningstiden, men hela 24 procent av de som slutför lärarutbildningen har det i sin examen. Det innebär att det examineras 10 procentenheter för många lärare. Samtidigt väntar stora pensionsavgångar för NO-lärare och andelen examinerade här motsvarar inte behovet. Vi är inte de enda som tycker att dimensioneringen av utbildningarna borde ses över, även Riksrevisionen föreslår det. En bra ingång är Universitetskanslerämbetets (UKÄ) timplaneprincip. UKÄ släppte nyligen en rapport som föreslog att dimensioneringen av lärarutbildningen bör förhålla sig till faktisk timplan i skolan.
 
utred ett minskat antal lärarutbildningar
OECD anser att Sverige har ovanligt många lärarutbildningar. Fokus bör vara kvalitet, inte kvantitet.  Därför bör det utredas vilka konsekvenser en minskning av antalet lärarutbildningar skulle få för kvaliteten och den regionala lärarförsörjningen.
 
Om tio år kommer Sverige sakna 65 000 lärare. Det innebär inte bara att vi behöver utbilda fler lärare utan också rätt lärare. Blivande lärare och näringslivet gör samma analys – vill Sverige klara den globala konkurrensen och locka, snarare än tappa kompetens, behöver vi en skola i världsklass. Då måste vi säkra tillgången till bra och behöriga lärare i samtliga ämnen.
 
Petter Ådahl, ordförande Lärarförbundet Student
Stina Olén, ansvarig kompetensförsörjning, Västsvenska Handelskammaren