Sveriges största fackförbund Unionen vill omfamna delningsekonomin och få in småföretagare som medlemmar. Men för små startups, som vill samarbeta med Unionen om att levererar tjänster till medlemmarna är det röd flagga om inget kollektivavtal är på plats.

Det kan till exempel drabba startups som kanske har utvecklare på plats i flera länder och befinner sig i ett läge då de inte har möjlighet att teckna kollektivavtalet som Unionen kräver.

”Unionens generella policy är att endast samarbeta med verksamheter/anlita företag som har kollektivavtal. När det gäller nystartade-mindre företag har Unionen möjlighet att erbjuda dessa medlemskap i Unionen Eget och möjlighet att teckna hängavtal med Unionen för den som driver i bolagsform. Den som inte tar ut löner eller mycket blygsamma löner erlägger endast pensionsavgifter i procent av uttagen lön”, hälsar Unionens chefsjurist Martin Wästfelt via mejl.

Annars har Unionen jobbat aktivt för att ta en position inom delningsekonomin?

– Vi tittar framförallt på det vi kallar plattformsekonomin, digitala plattformar som är arbetsförmedlande. Delningsekonomin är egentligen inget nytt, vi har ju sedan länge tvättstugor. Det vi bryr oss om gäller förmedling av arbete, säger Victor Bernhardtz, ombudsman för digitala arbetsmarknader på Unionen.

Han utvecklar:

– Vi tycker att innovationer säkert kan vara bra och vi söker alltid nya kollektivavtal med nya parter, som Instajobs, Gigstr och Just Arrived.

Behövs speciella kollektivavtal för delningsekononomin?
 – Det beror på bransch och sektor. Plattformsekonomin handlar inte om att producera en ny produkt, utan ett nytt sätt att organisera arbete på. Det är ingen bransch i sig utan det handlar om nya företag som verkar i befintliga sektorer.

Håller delningsföretagen med om den beskrivningen?
 – De ser sig som en del av en bransch skulle jag säga. Om man tillhörde en delningsbransch, då skulle man sälja delning. Det gör man ju inte. Sedan kan man ha gemensamma intressen med andra delningsföretag, men svenska arbetsmarknaden är inte organiserad på det sättet.

Hur passar svenska modellen de nya delningsföretagen?
 – Det beror helt på vad de har för erfarenheter av svenska arbetsmarknaden. Är det helt nytt kan det behövas en dialog om vad handlar. Jag upplever inte att det är något som ofta kommer upp. De plattformsföretag som finns i den privata tjänstesektorn i Sverige har svenska ägare eller är utländska aktörer som har bra koll eller vill lära sig mer, säger Victor Bernhardtz, och lägger till:

– Det är som den reguljära arbetsmarknaden, vissa har bra och vissa har mindre bra koll.  Den svenska arbetsmarknadsmodellen är ganska bra på att hantera saker som är nytt.

Victor Bernhardtz påpekar att det finns skillnader mellan traditionella medlemsföretag och företag inom delningsekonomin:

– Något som skiljer plattformsföretag från traditionella motparter är att de har andra sätt att organisera arbetet. De ville automatisera förmedlingen av jobb och arbetstagarna loggar in sig via en app, som bygger på en algoritm. När vi förhandlar kollektivavtal med nya löner, måste programvaran programmeras om, tänk om det kunde vara en öppen api? Men i första hand handlar det inte om man ska ha ett avtal utan om att få det att fungera.

Hur ni ser på kombinationen kollektivavtal-delningsekonomin?

– Kollektivavtal är en förutsättning för hållbar plattformsekonomi. Det är inget särskilt konstigt och kontroversiellt. Det är så här arbetsmarknaden är organiserad.

Victor Bernhardtz påpekar att Unionen inte kan förhandla kollektivavtal med f-skattande egenföretagare.

– Det vore som att ska karteller där det är upp till företagare att förhandla med sina kunder. Men det finns inga långtidsstudier hur f-skattare interagerar med plattformsekonomin, de vi har pratat med ser det som ytterligare möjlighet att hitta nya kunder. Med en plattform som fungerar bra, skapas ytterligare en möjlighet att minska friktion utveckla affärsmöjligheter för egenföretagare.

Unionen har 20 000 egenföretagare bland medlemmarna.

– Så vitt vi vet är det få som bara jobbar via plattformar. Vi har inte stött på någon som blivit egenföretagare för att sälja till plattformar.

– Något som skiljer plattformsföretag från traditionella motparter är att de har andra sätt att organisera arbetet. De vill i hög grad automatisera förmedlingen av kortare uppdrag. En vanlig metod är att arbetstagarna loggar in via en app, med vilken förmedlingen sker. En fråga som har kommit upp är att när nya kollektivavtal förhandlas, måste appen programmeras om. Det har lyft frågan om huruvida kollektivavtalen skulle kunna digitaliseras, för att förenkla processen. De här arbetsgivarna ställer inte frågan ’avtal eller inte’, utan funderar hur man ska att få avtal att fungera smidigt.