Artikeln är skriver av Svenskt Näringslivs chefsekonom Bettina Kashefi och biträdande chefsekonom Jonas Frycklund. De skriver:

”På senare tid har flera ekonomer och journalister argumenterat för en mer expansiv finanspolitik. Sverige har goda statsfinanser och upplåningskostnaderna är låga. Det har fått vissa bedömare att förespråka en kraftfull stimulanspolitik för att möta den kommande konjunkturnedgången. Årliga budgetunderskott på uppemot 70 miljarder kronor har exempelvis föreslagits av Swedbanks ekonomer. Dessa slutsatser är felaktiga”.

I stället förespråkar Svenskt Näringsliv Magdalena Anderssons linje: ”Magdalena Andersson har rätt när hon förespråkar en neutral finanspolitik i det här läget”.

Resonemanget utvecklas: ”Sverige har just för att upprätthålla trovärdigheten skapat ett finanspolitiskt ramverk. Tanken är att politikerna binder sig vid masten och förbinder sig att inte låta budgetposter skena på det okontrollerade sätt som skedde innan ramverket infördes.”

Och vidare:

”Ramverket har alldeles nyligen reviderats. Sedan årsskiftet gäller ett nytt lägre överskottsmål och dessutom finns ett skuldankare som sätter en gräns som gör att skulden inte kan bli ’för’ låg. Sveriges goda statsfinanser har därmed fått genomslag i en ny mildare regim för finanspolitiken. Den blir med andra ord över tid mer expansiv än den varit tidigare”.

De två skribenterna tar dock inte upp finansministerns förslag på en extra banskatt på fem miljarder kronor och som ska försörja utbyggnaden av försvaret.