Rättviseförmedlingen lägger ner verksamheten. Fyra personer blir av med jobbet. Ordförande Seher Yilmaz berättar varför.

– Vi har haft som mål att vi inte ska behövas. När vi blickade in i 2019 såg vi att folk använder vår trestegsraket och mycket arbete sker utan vår inblandning numera, säger Seher Yilmaz, ordförande i Rättviseförmedlingen.

Hon utvecklar:

– Sedan har vi sett att det har tillkommit en massa aktörer som föreläsare och konsulter. Jag tror att vi har varit med och startat en bransch. Då får vi ställa oss frågan om vi vill bli konsulter eller rekryteringsföretag och om vi gör det bättre än andra. Vi har varit lite för snabba med att att få till den beteendeförändring vi ville ha, då blir nyttan att finnas kvar inte lika stor.

Rättviseförmedlingen har tidigare levt med hjälp av bidrag och vissa donationer. Men sedan 2015 har Rättviseförmedlingen till 80 procent finansierats av tjänster och under 2018 gick organisationen runt för egen maskin.

Handlar nedläggningen om att ni har haft svårt att få ihop det ekonomiskt?
– Jag är övertygad om att vi hade lyckats som företag. Vi har byggt ett så pass starkt varumärke, men det var aldrig tänkt att vi skulle starta ett företag utan att vi skulle skapa en beteendeförändring.

Nedläggningen drabbar fyra personer som blir av med jobbet.

Rättviseförmedlingen har byggt listor med namn som kan användas av journalister och skapat modeller för rättvisearbetet.

Vad händer med strukturkapitalet?
– Den 31 januari tas listorna ned, men det kommer att sparas om någon i framtiden vill forska på dem. Vi ska lägga ut vår modell på nätet så att den kan användas av alla. Men beteendeförändringen vi har skapat kommer ju att finnas kvar.

Rättviseförmedlingen grundades av Lina Thomsgård den 1 mars 2010.

Rolf van den Brink