Landets nyhetsredaktioner verkar i en föränderlig miljö. I Medieutredningens slutbetänkande (SOU 2016:80) uttrycks saken: "De sociala medierna har påverkat medieekologin mer de senaste fem åren än någon annan förändring på 500 år."
 

Digitaliseringen har medfört stora fördelar men även utmaningar. I takt med det ökande utbudet sprids medieanvändarnas tid över en mängd olika plattformar vilket gör det svårt att nå lönsamhet för branschens aktörer. Dagstidningar konkurrerar inte längre bara med andra dagstidningar.

Lokaltidningar konkurrerar inte längre bara med andra lokaltidningar. I dag konkurrerar även de små lokala redaktionerna med multinationella sociala medieföretag och offentligt finansierade digitala kanaler. Samtidigt syns vikande användarintäkter som kan kopplas till läsarnas tveksamhet inför att betala för kvalitativ journalistik samt lägre annonsintäkter.

I kontrast till de stora förändringar som prövar landets nyhetsredaktioner förblir den demokratiska betydelsen av deras arbete orubbligt konstant. Oberoende mediers granskning är en förutsättning för varje välfungerande demokrati. Inte minst finns det ett stort värde i kontinuerlig nyhetsbevakning av oberoende och självständiga redaktioner på lokal nivå. 43 procent av medborgarna upplever, enligt Medie¬utredningen, att det ibland eller ofta sker större förändringar i närmiljön utan att de blivit tillräckligt informerade i förväg, när det ännu fanns en chans att påverka. Det är en hög siffra som illustrerar värdet av den lokala journalistiken.

I huvudsak måste mediebranschens aktörer möta sina utmaningar genom egna ansträngningar och i många medieföretag pågår ett omfattande arbete med att utveckla organisation, arbetssätt och nya affärsmodeller. Det inger hopp för framtiden. Staten kan underlätta omställningen genom dels åtgärder för att allmänt sett göra det lättare att driva medieföretag, såsom slopandet av reklamskatten, dels riktade insatser i form av särskilda stöd.

Vi är nu eniga om stödet för lokaljournalistik och innovation. Vi vill ge berörda medier den förutsebarhet som många av remissinstanserna till Medieutredningen har efterlyst. Därför tar vi vår utgångspunkt i det nuvarande systemet. Detta är en bred överenskommelse mellan sju partier vilket ger goda förutsättningar för stabilitet och kontinuitet i en annars föränderlig tillvaro för branschens aktörer.

Ett nytt stöd införs för journalistik i områden som är svagt eller inte alls bevakade. Det är avgörande för demokratin att en granskande och oberoende journalistik inte bara finns i storstadsområdena. Ett nytt stöd för journalistik i så kallade vita fläckar ska ges till allmänna nyhetsmedier som lever upp till de ställda kriterierna. Taket kommer att uppgå till maximalt en miljon kronor per område, vilket som utgångspunkt ska vara en kommun. Ambitionen är att skapa förutsättningar och incitament för långsiktiga satsningar.

Vidareutvecklat teknikneutralt innovations- och utvecklingsstöd införs. Detta är en vidareutveckling av dagens utvecklingsstöd och betonar en högre grad av utveckling och innovation. Även det teknikneutrala utvecklings- och innovationsstödet är tänkt att ges till aktörer som lever upp till ett antal kvalitetskriterier. Fokus ska ligga på samarbeten för att möta digitaliseringens utmaningar och möjligheter för olika grupper. Det kommer att krävas viss egenfinansiering som inte får utgöras av annat statligt stöd.

 

Båda dessa nya mediestöds syfte ska vara att stärka demokratin genom att, via allmänna nyhetsmedier med redaktionellt innehåll av hög kvalitet, främja allmänhetens tillgång till oberoende nyhetsförmedling i hela landet. Stöd är tänkt att kunna ges oavsett distributionsform. Stöden föreslås bedömas och prövas av mediestödsnämnden (nuvarande presstödsnämnden) vid Myndigheten för press, radio och tv.

Förlängning och höjt driftstöd. För att skapa en förutsägbarhet och stabilitet på marknaden har vi enats om att förlänga det nuvarande systemet för presstöd. Även om digitaliseringen kraftigt påverkar mediemarknaden så finns det ett behov av stöd även till den tryckta pressen. Driftsstödet för medel- och högfrekventa tidningar höjs med cirka 10 procent. Taket i det nuvarande regelverket på 40 miljoner kronor per år föreslås kvarstå.

Förlängning och höjt distributionsstöd. Vi behöver skapa incitament för samdistribution av papperstidningar, vilket gynnar både ekonomi och miljö.

Tillsammans med beslutad ändring i postförordningen föreslås därför distributionsstödet att höjas med 50 procent, något som särskilt kommer att gynna lokaljournalistiken utanför de större städerna.

För att finansiera dessa reformer beräknas hela anslaget för det statliga mediestödet höjas med 55 miljoner kronor för år 2019 och med ytterligare 55 miljoner kronor från och med år 2020. Detta innebär en sammanlagd höjning på närmare 20 procent jämfört med dagens presstöd. Fördelningen av nya stöd sker inom den finansiella ramen och är i mån av tillgängliga medel.

Dagens presstödsregler gäller fram till den 31 december 2019. Ambitionen är att förslagen om nytt mediestöd ska behandlas av riksdagen i vår och gälla från och med den 1 januari 2019.
 

En dialog har inletts med EU-kommissionen och vi har en god förhoppning om ett godkännande i enlighet med EU:s regler om statsstöd vilket är en förutsättning för att kunna gå vidare som planerat.

Den gemensamma ambitionen från oss är att kunna gå fram med ett medie¬stöd som syftar till förutsebarhet, stabilitet över tid och goda förutsättningar för granskande journalistik i hela Sverige i ett nytt medielandskap.

Alice Bah Kuhnke (mp), kultur- och demokratiminister
Marta Obminska (m), riksdagsledamot
Berit Högman (s), riksdagsledamot
Per Lodenius (c), riksdagsledamot
Bengt Eliasson (l), riksdagsledamot
Tuve Skånberg (kd), riksdagsledamot
Mia Sydow Mölleby (v), riksdagsledamot
Niclas Malmberg (mp), riksdagsledamot