Det är framförallt klimatpolitiken som de tunga opinionsbildarna kommenterar. Det visar Dagens Opinions sammanställning över kommentarerna till regeringens vårändringsbudget.

Energiföretagen gillar inte höjningarna av koldioxidskatten och energiskatten för kraftvärmeverken.

”Vi är mycket förvånade över att regeringen driver igenom detta trots våra varningar för konsekvenserna för elförsörjningen i Sveriges storstäder. Vi kommer få en akut kapacitetsbrist i elförsörjningen vid en snabbavveckling av kraftvärmeverken som nu blir olönsamma att driva vidare Det känns faktiskt ansvarslöst. Förslaget riskerar både tillväxt och omställning”, kommenterar Pernilla Winnhed, vd för Energiföretagen.

 

WWF välkomnar ”satsningar på miljö och klimat” men är kritisk till  skyddet av natur.

”Vi välkomnar att regeringen och C och L lägger hälften av reformutrymmet på miljö- och klimatsatsningar. Det visar att man prioriterar de här frågorna. Framförallt på klimatområdet ser vi satsningar som kan ge stor effekt. Men en stor oro är att regeringen satsar för lite på skydd och skötsel av natur”, kommenterar WWFs generalsekreterare Håkan Wirtén, och vidare:

”Det är mycket olyckligt att regeringen väljer att skära ned på anslaget till Artdatabanken.”

 

Almegas näringslivspolitiska chef Andreas Åström gillar reformeringen av Arbetsförmedlingen och LAS samt breddningen av Rut-avdraget.

” Men det är dags att regeringen trappar upp reformtempot för att förbättra kompetensförsörjningen”, anser Andreas Åström, och pekar ut lämplig färdriktning:

” Första steget borde vara att redan under 2019 fördubbla antalet arbetssökande som får hjälp av fristående matchnings- och utbildningsleverantörer. Så kan vi på allvar förbättra matchningen i Sverige. Det är helt nödvändigt, både för att ge arbetssökande jobb och lindra kompetenskrisen”.

IF Metall: ger både ris och ros. Det blir ros till 100 miljoner kronor till klimatomställning inom industrin. Men ris till skattehöjning på gruvdiesel.

”Om skatterna förändras dramatiskt, utan att industrin hinner ställa om, är risken att produktionen flyttas från Sverige till andra länder. Gruvbrytning med högre dieselberoende, i framförallt Sydamerika, riskerar att öka”, kommenterar IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

Inte oväntat har Skattebetalarna synpunkter:

” Vårbudgeten innehåller några berömvärda förslag, bland annat sänkta arbetsgivaravgifter för den först anställda i enmansföretag. Tyvärr tyder resten på att regeringen fortsätter i samma riktning som under förra mandatperioden då skatterna höjdes med 66 miljarder”, kommenterar Christian Ekström, vd på Skattebetalarna.

Unionen kommenterar tycker att regeringen missar omställningsbehov.

”Regeringens vårbudget innehåller något för alla. Men många investeringar är små och strödda över en rad olika områden. På arbetsmarknaden missar regeringen det stora behoven av omställning som behövs och Sverige riskerar att blir en förlorare när konjunkturen vänder neråt”, kommenterar Unionens Chefsekonom Katarina Lundahl.

Naturskyddsföreningen välkomnar att de första stegen tas för att avskaffa ”Sveriges klimatskadliga subventioner”.

”Men merparten av dem återstår. Ännu går miljardbelopp till att ge olika verksamheter utsläppsrabatt i form av nedsatt koldioxid- och energiskatt för användning av fossila bränslen, och dessutom höjs dieselsubventionerna till jordbruket. Vi förväntar oss att se betydligt större utfasningar av klimatskadliga subventioner i höstens budget”, kommenterar Johanna Sandahl, ordförande Naturskyddsföreningen.

Svenskt Näringsliv kommenterar också klimatpolitiken.

”Klimatfrågan är för viktig för att vi ska kosta på oss åtgärder som är ineffektiva. Regeringen medger att det finns en risk att gruvbrytning flyttar till andra länder och där ger ökade utsläpp av koldioxid. Trots det går man vidare med förslaget att öka beskattningen på de svenska mer klimatvänliga gruvorna”, kommenterar Svenskt Näringslivs chefsekonom Bettina Kashefi, och vidare:

”På motsvarande sätt konstaterar regeringen att det är en risk att svenska företag och importörer missgynnas av skatten på elektronikvaror. Trots det går man vidare och höjer en skatt som gör att konsumenterna väljer att handla direkt från utländska e-handelsföretag. Åtgärden riskerar att leda till ökade transporter”.