”Inte rasist, men…” gick upp i våras och har efter knappt fyra månader lyckats röra om det rejält hos Sverigedemokraterna. Bakom sajten står Henrik Johansson, som har flera förtroendeuppdrag inom fackförbundet IF Metall och föreläser om antirasistiska frågor, Anny Berglin, som tills nyligen jobbade för 118 100 och är aktiv inom Seko, samt Niclas Jonasson.
 
Alla tre kallar sig själva för opinionsbildare.
 
Enligt Anny Berglin kom sajten till för att de kände att medierna inte granskade Sverigedemokraterna tillräckligt mycket.
– Man vågade inte riktigt skriva om dem på samma sätt som med de andra partierna. Jag tror inte att man vet hur de ska hantera det. Det visade ju sig tydligt i senaste valet, när man inte bjöd in dem till debatter. Det finns en rädsla att ge partiet den uppmärksamheten. Men det är ett riksdagsparti som vilket annat parti och ska granskas lika kritiskt, säger hon.
 
Målet är att försöka få de etablerade medierna att släppa på rädslan och skriva om de saker som de skriver om, berättar Anny Berglin.
– Det har vi lyckats med till stor del. Vi har ju släppt flera saker som blivit uppmärksammade.
 
Hon syftar på bland annat Högsbypolitikern Sven-Erik Karlsson, som uppmärksammades för sin kommentar om att varje kommun bör ha ”gäng” som trakasserar invandrare i stil med det som inträffat i Forserum och senare avgick. Även Christer Schoultz lämnade Sverigedemokraterna efter flera uttalanden.
– Jag har tyvärr tappat räkningen. Men det känns ju bra. Det hade varit en sak om vi bedrivit mobbningskampanjer, men de som avgått har ändå uttryckt sig väldigt klantigt och då ska man inte sitta som politiker. Det här är ju inte småsaker, och det är inget vi hittar på. Det är grovt homofobiska och rasistiska saker.
 
Tror ni Sverigedemokraterna blir mer försiktiga med vad de skriver på nätet?
– Nej.
 
Varför inte?
– De har ju inte blivit det hittills. Vi har ändå varit igång sedan i våras. De vet att de blir granskade, men ändå dyker de upp i kommentarer och blogginlägg. Vi har nu också börjat göra riktiga intervjuer med dem, vilket de ska ha credd för. De försöker inte försköna sina åsikter.
 
Än så länge har Anny Berglin själv inte gjort någon intervju, men hon berättar att hon fått uppfattningen av sina medskribenter Henrik Johansson och Niclas Jonasson att ”de behandlas som vilka journalister som helst”.
– Vissa blir till och med jättesmickrade och väldigt frispråkiga. Men vi är väldigt ärliga med vilka vi är och vart vi ringer ifrån. Vi skickar alltid också intervjuerna när vi transkriberat och frågat om det var vad de sagt. Allt vi publicerar har fått godkänt.
 
Ni är som du säger ärliga och öppna med vilka ni är, till skillnad från exempelvis Avpixlat. Varför?
– Vi står helt enkelt för vilka vi är. Det har också varit lite av ett mål att hitta kopplingen mellan Sverigedemokraterna och Avpixlat, en av Sveriges största politiska bloggar som är så grovt främlingsfientlig. Det skulle aldrig falla oss in att vara anonyma, vi hade aldrig en tanke på det. Då är vi lika hemska som de är.
 
Har ni blivit hotade?
– Inte direkt hotade. Jag har fått vissa mindre trevliga saker på Twitter, främst. Men det har mest varit tomma, lösryckta saker. Jag tror också att man som tjej blir lite annorlunda bemött. Tror inte att någon skulle våga hota Henrik, som håller på med kampsport och är stor och stark, på samma sätt. Då är det lättare att gå på mig.
 
Responsen på sajten har överlag varit positiv, något som förvånat skaparna.
– Folk verkar tycka om oss. Vi har våra kommentarer på Facebook, för att det är enklare att administrera det så, och vi hade förväntat oss att det skulle bli kaos. Men det har inte varit några större problem alls.
 
De som ni granskar kanske inte läser er?
– Men vissa gör det. De håller sig ganska neutrala. Det är mest på Twitter som vi brukar andra kommentarer, men det är för att det helt enkelt är lättare att vara anonym där.
 
Ni har dock blivit anmälda för upphovsrättsintrång för att ni olovligen använt en bild?
– Vi är tre privatpersoner. Det blev fel helt enkelt, ett nybörjarmisstag som vi lärt oss av. Vi är medvetna om att det inte var rätt gjort, det var självklart för oss att ta bort bilden och föra en dialog med fotografen. Det slutade med att vi förlikade med honom. Han fick en summa pengar och en ursäkt på bloggen. Det där brukar de (främlingsfientliga bloggar, red.anm.) vilja ta upp lite då och då. Vi kommer nog aldrig få glömma det.
 
Sajten passerade för en vecka sedan 400 000 unika sidvisningar och har i dagsläget omkring 200 inlägg.
 
Hur finansieras sajten?
– Det lilla som har krävt betalning, som webbhotell, står vi själva för. Det krävs inga större pengar för att dra igång en blogg.
 
Alla tre jobbar med sajten vid sidan av sina jobb.
 
Planerar ni att ta in fler skribenter?
– Det gör vi nog. Det är ganska stor arbetsbörda på tre personer som jobbar och pluggar samtidigt, men det gäller att hitta rätt person.
 
Anny Berglin berättar att de har som mål att fortsätta sin granskning fram till valet 2014.
– Men jag tror inte vi kommer lägga ner det då, men det är alltid skönt att ha ett konkret mål, avslutar hon.