Han har ansökt om och fått 300 000 kronor från Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap. Pengarna ska gå till att bilda "Forskarnätverket för svenska kritiska ras- och vithetsstudier" vid Mångkulturellt centrum inom Botkyrka kommun där ett första möte ska hållas 21 november.
 
‑ Jag vill samla forskare som är intresserade av ras och vithet så vi kan föra samtal, åka på konferenser till sammans, skriva artiklar tillsammans och bjuda in forskare från andra länder, säger Tobias Hübinette.
 
Han är omstridd som forskare och har väckt mycket uppmärksammad för att ha listat svenska nationalsocialister i sin bok Den svenska nationalsocialismen – medlemmar och sympatisörer 1931-45. Han har också uppmärksammat August Strindberg som rasist och själv blivit anklagad som omvänd rasist. Han har fällts för ofredande under sin tid som aktivist inom Afa, Antifascistisk aktion och är något av en följetong i högerextrema nätkanaler.
 
Nu vill han bli ett den svenska "ras- och vithetsforskningens" nav i Botkyrka, Sverige. Tobias Hübinette säger sig ha 30-40 namn med på ansökan.
 
‑ I Sverige har vi i huvudsak pratat klass och etnicitet. Men Sverige håller på att bli ett lika heterogent samhälle som USA och Storbritannien. Vi har snart fler infödda med utländsk bakgrund än invandrade. Då duger det inte att prata om invandrare och svenskar.
 
Tobias Hübinette beskriver det som om svenskarna har blivit färgblinda.
 
‑ Vi är fostrade i att inte prata om att människor ser annorlunda ut. Men en vit människa och en svart människa blir olika behandlade utan att vi har något språk för det.
Här anser Tobias Hübinette att den engelskspråkiga världen har kommit längre.
 
‑ De har etablerad forskning om ras och vithet och har utvecklat ett språk för det.
Riskerar ni inte att bli ett tillhygge för högerorganisationer eller Sverigedemokrater?
‑ Nej, De flesta inom Sverigedemokraterna är som alla andra svenskar överens om att man inte ska prata utseende i dag.
 
Får ni som forskar om ras mycket reaktioner?
‑ Ja, det får vi. Och det är då viktigt att påpeka att vi är samhälls- och kulturvetare och forskar om sociala raser och inte om biologiska raser såsom man gjorde i Sverige innan 1960-talet.