Åsa-Britt Karlsson har lämnat sin rapport om hur Sverige negativa utsläpp av koldioxid (CO2) ska bli möjliga i Sverige. Naturskyddsföreningen anser att regeringens utredare missade en viktig sak.

Åsa-Britt Karlsson tre huvudspår med följande mål för minskat CO2 år 2030:

* Ökade kolsänka i skog och mark: 1,2 miljoner CO2-ekvivalenter per år á 200 kronor styck = 240 miljoner.

* Användningen av bio-CCS, insamling av CO2-utsläpp från bioeldade anläggningar 1,8 miljoner, per styck á från 1 000 kronor miljoner  = från 1,8 miljarder kronor.

* Utsläppningsminskningar i andra länder, 0,7 miljoner CO2-ekvivalenter à 200 kronor = 140 miljoner kronor.

”Mest intressanta är biokol-användning”, sa Åsa-Britt Karlsson, på presskonferensen där utredningen presenterades.

Till exempel skulle Norge kunna lagra hela Sveriges av CO2.

– Det finns också andra länder som Nederländerna. Det är inte en trång sektor.

Åsa-Britt Karlsson förslår inte lagring av CO2 i Sverige och vill göra det möjligt att köra CO2 på fartyg. Hon föreslår inte heller direktinfångning av CO2.

– Av kostnadsskäl och på grund av många punktutsläpp är det inte intressant för Sverige.

Naturskyddsföreningen är inte odelat positiv, och skriver:

”Utredningen väljer att inte alls föreslå åtgärder för ökad kolinlagring i våra skogar, vilket är det som verkligen skulle kunna göra stor skillnad i närtid för att främja klimatet. Dessutom är det ofta åtgärder som är viktiga för den biologiska mångfalden”.

”Det är positivt att utredningen noterar att detta är en viktig klimatåtgärd, men ambitionerna måste skalas upp ordentligt. Det finns flera miljoner hektar dikade våtmarker som läcker ut koldioxid år efter år, motsvarande ungefär 20 procent av Sveriges totala klimatpåverkande utsläpp, kommenterar Johanna Sandahl, ordförande för Naturskyddsföreningen.