I slutet på 2017, sålde finansmannen Christer Gardell sin andel av Volvo till kinesiska Geely. Vad tänkte du då? 
–Det var väl ganska många som blev förvånade, inklusive jag själv. Jag hade inte sett att just det skulle hända, eftersom Geely hade gjort investeringar i en annan stor lastbilstillverkare (Daimler-Benz) i Europa innan det. Så det var lite överraskande, men jag är inte förvånad över att det finns ett internationellt intresse för de stora svenska bolagen som går väldigt bra.
 
Gjorde du någon mer reflektion då?
–Man ska komma ihåg att det är fortfarande ett stort blågult ägande i AB Volvo. Så det finns ju en majoritet blågult institutionellt och annat ägande, inte minst Lundberg deklarerade att deras ägande i Volvo AB var långsiktigt, och jag tror det var viktigt i det läget.

Det finns ett stort internationellt intresse för svenska bolag, kinesiska bolag har gjort en del investeringar inte minst i svenska startups. Hur ser du på just kinesiska köp av svenska bolag?
– Det man kan konstatera generellt är att det är amerikanska intressen som är störst i Sverige. Absolut den största delen av utländska investeringar kommer från USA. Och det har varit så under ganska många års tid, bara för några år sedan så låg de kinesiska investeringarna i Sverige på ungefär 3 procent av de internationella investeringarna i Sverige för att sätta det lite i perspektiv. Men de har ökat på senare år och framförallt ser vi att de har ett intresse för vissa sektorer, men också för startup-bolag som de har gått in i.

Tänker du något särskilt kring det, eller är Kina ett land bland andra?
– Kina är inte ett land bland andra, dels för dess storlek. Svenska företags export till Kina ökade förra året med 27 procent. Det betyder att om exporten fortsätter att öka, vilket mycket talar för, så kommer Kina snart att gå om USA som Sveriges största internationella marknad utanför Europa. Det är klart att Kina är ett väldigt stort och växande land, det är det ena som utmärker de, säger näringsminister Mikael Damberg och lägger till:
–  Det andra som utmärker Kina är att de inte har samma spelregler som oss i Europa för investeringar. Det är oroande. Och det är därför både regeringen och EU driver på för ett investeringsavtal med Kina, för att få till stånd mer jämlika förutsättningar mellan Kina och Europa.

Hur går de förhandlingarna tycker du?
Det har gått trögt historiskt sett, men jag tror att det är en ny dynamik i världshandeln eftersom så mycket står på spel efter att Donald Trump har utmanat hela den regelbaserade världshandeln med sitt agerande. Och vi riskerar att dras in i någon sorts internationell handelskonflikt som kan få stora konsekvenser. Ta bara de handelsavtal som Europa sluter med Japan. Det är enormt viktigt. På samma gång som det är mycket som oroar hela handeln, försöker vi och Europa också flytta fram våra positioner med andra handelsaktörer runt om i världen för att se till att värna Europas intressen handelsmässigt.
 
Kina är också en diktaturstat, en diktaturstat som inte har samma transparens och öppenhet som vi har i svenska näringslivet. Hur bör vi då agera när en sådan stat går in och köper vitala delar av svenskt näringsliv?
– Först vill jag bara notera att det finns ett väldigt stort statligt engagemang i näringslivet i Kina, det ser vi. Men det finns också kinesiska privata aktörer som investerar i Sverige, så det är inte bara statliga aktörer som investerar i Sverige utan också privata aktörer. Lite viktigt att ha det klart för sig även om statens inflytande är stort. Frågan om mänskliga rättigheter är central i vår relation och dialog med Kina. Det finns inte ett sammanhang av rang där vi inte lyfter frågan om Sveriges och Europas syn på mänskliga rättigheter. Vi har dessutom ett eget centrum i Peking som har ett samarbete med den kinesiska regimen för att just diskutera mänskliga rättigheter. För oss är det här viktigt. Om Kina vill vara en större internationell aktör i framtiden, ökar också kraven på transparens, öppenhet, mänskliga rättigheter inte bara internationellt utan också i leverantörsleder i Kina. Så att med en större internationell hand så följer också en större granskning och krav på aktörer och det är någonting som Sverige lyfter fram i vår relation med Kina.

Det är en del i er strategi, finns det någon mer del i regeringens strategi gällande kinesiskt näringsliv och kinesiska investeringar?
– Det finns mycket som har med Kina att göra, inte minst när det gäller klimatfrågorna där vi är väldigt aktiva och försöker ha en nära dialog med Kina. Därför att om Kina väljer fel väg när det gäller klimatpolitik och energipolitik framöver, så får världen väldigt stora problem med att nå klimatmålen. Vi är väldigt glada över att den kinesiska regeringen har varit tydlig med att man kommer stå fast vid Paris-avtalet och kommer att vara kvar i det. Och man visar också stort intresse för just gröna innovationer och utveckling. Och det är ju ett styrkeområde där Sverige har mycket att vinna på, tror vi, för ett ökat utbyte med Kina. En stor marknad som behöver nya lösningar, och en del av de lösningarna finns i Sverige.

Kina ska investera tungt i Göteborg (via Geely) och tar över USAs roll som viktig handelspartner. Hur påverkar det möjligheterna att sätta press på Kina när vi blir mer beroende av dem?
– Vi är väldigt tydliga med att våra principiella hållningar kring mänskliga rättigheter, kring regelbaserad handel, samma regler när det gäller investeringsskydd och annat och det är ju frågor som vi driver oavsett hur mycket handel vi har med Kina. Några skulle säkert säga att vi blir mer beroende av kinesiska aktörer och därmed blir svagare, å andra sidan så har vi ytterligare möjligheter till kontakter och dialog. Och om man tar exemplet Volvo Cars, som är det största exemplet vi har i Sverige hittills, så har ju resan i Göteborg och Västsverige med Li Shufu, som industriell ägare och aktör i Volvo Cars, varit väldigt framgångsrik. Men det är viktigt att vi fortsätter att säga att vi har förväntningar på fortsatta investeringar i Sverige, att det är långsiktigt, men också att vi ser att vi kan växa i både i Sverige och i Kina när Volvo Cars gör bra ifrån sig.

Generellt, hur tycker du valrörelsen har utvecklat sig?
– Nu är det sommar, de flesta svenskar har gått på semester mentalt och vill koppla ut några veckor innan den stora valrörelsen drar igång. Men det har varit en tidig start på valrörelsen. Det har varit olika frågor som dominerat debatten. Jag tror att debatten börjar svänga över lite mer mot traditionella inrikespolitiska frågor som sjukvårdens problem och utmaningar, skolans stora behov av investeringar inte minst i lärarna. Men också, naturligtvis just nu, hur vi ser till att klara de akuta frågorna kring bränderna och de långsiktiga frågorna om integration på arbetsmarknaden, snabbare integration, som är de stora frågorna för dagen just nu. Så att jag tycker det verkar bli en spännande valrörelse och vi är väldigt taggade.

Jag hörde att du siktade på 30 procent och att du var rätt nöjd med hur frågorna fallit ut för socialdemokraternas del?
–Vi har som ambition att växa eller befästa vår position i svensk politik som ett parti som kan ta ansvar. Vi har levererat under svåra förhållanden under de här fyra åren, men bockat av många av våra vallöften. Och nu går vi egentligen till val på en folkomröstning om den svenska välfärden som behöver utvecklas och fortsätta utvecklas. Det finns grupper, stora grupper, som inte har fått ta del av de stora ekonomiska framgångarna, inte minst Sveriges pensionärer. Vi tycker att de frågorna är viktiga och börjar dominera samtalet mer. Sen hade vi en svår period när nästan allting av svensk politik bara handlade om en enda sak, migrationen efter krisen 2015. Men där har vi ju styrt om politiken, skärpt till den ordentligt, för att se till att få fokus på snabbare integration av dem som har kommit och får stanna i Sverige. Vi tycker att det är rätt vägval, men det är klart att det är lång tid till valet och mycket kan hända. Inte minst de borgerliga partierna har ju stora problem efter Almedalen därför att de har väldigt svårt att hålla ihop och det märks allt tydligare att de inte är förberedda för att styra Sverige.

När det gäller näringslivsfrågor, vilka kommer att kunna komma upp i valrörelsen tror du?
– Tyvärr, som näringslivsminister, tror jag inte att näringslivsfrågorna kommer dominera valrörelsen eftersom det går så pass bra för svenskt näringsliv just nu och det är ofta så att de heta frågorna i valrörelsen är där problemen är uppenbara, där man har akuta utmaningar. Och vi ser en kraftig jobbtillväxt, rekordstora investeringar i Sverige. Vi ser att många, inte minst de små och medelstora företagen, är mer lönsamma idag än på väldigt länge. Rent generellt, högkonjunkturen innebär att svenska företag går väldigt bra. Men jag tror att det finns en del frågor som har potential att bli väldigt stora. Handelspolitiken, att Sverigedemokraterna vill lämna EU. Att vi får en diskussion om inte minst den osäkerhet som amerikansk politik innebär i världspolitiken just nu. Det är på riktigt allvarligt för Sverige, och det är därför statsministern har varit tydlig med att vi vill växla upp exportstrategin inför nästa valperiod för att ha fler ben att stå på.
Mikael Damberg lägger till:
– Den andra frågan som jag tror kommer dominera mycket är kompetensförsörjningsfrågan, för det är den frågan som jag möter i nästan alla näringslivssammanhang och är största tillväxthindret för svenska bolag just nu. Så allt som har med utbildning, smart matchning att göra, kompetensförsörjning är frågor som jag hoppas och tror ska dominera valrörelsen, för de är avgörande för Sveriges tillväxt.

Näringslivet är ju ute och vill driva sina frågor, vilka uppfattar du är näringslivets frågor? Vad är det de vill få igenom?
–Kompetensförsörjningsfrågan är väldigt stor i nästan alla sammanhang jag är på. Det är därför jag genomför nu, från regeringens sida, ett stort kunskapslyft med nästan hundratusen i nya utbildningsplatser. Vi gör en väldig utbyggnad i yrkeshögskolan, som är näringslivets favoritutbildningsform skulle jag säga. Men det måste utvecklas mer, inte minst för dem som redan är yrkesverksamma så att de ska kunna ta nya arbetsuppgifter och klara digitaliseringen, säger Mikael Damberg och lägger till:
– Andra frågor som näringslivet driver är handelspolitiken, ett tredje område som inte minst de små företagen är irriterade på är regelkrångel och sånt som har att göra med att det tar mycket tid till annat än att driva sin verksamhet. Där tror jag att den stora lösningen måste handla om att digitalisera processer och göra det enklare för företagen. På samma sätt som ditt och mitt liv har blivit enklare med mobiltelefoner så måste företagare kunna förenkla sitt liv med smarta lösningar där staten också ser till att inte störa företagen i onödan utan ha en bra process.

Företagen brukar prata om 3-12, turordningsregler också. Men där är ni på en annan linje, ni går ju till val på ökad trygghet på arbetsmarknaden och också lite klappjakt på företag som vill göra vinster i välfärden. Är det svårt att vara näringslivsminister i en sådan regering?
– Nej. Jag tycker att från människor på gator och torg och även när jag gör företagsbesök, så finns det en väldigt stor förståelse för att det system som vi har haft inte minst i välfärdssektorn, inte har haft tillräckligt robusta regler, inte haft tillräckligt höga krav och som lett till en del skandaler, det är inte bra. Vi har gjort enormt stora miljardsatsningar på välfärden, då är det väldigt viktigt att de miljardsatsningarna också kommer hela vägen ut till lärare, personal i de här verksamheterna, oavsett om de är privata eller offentliga, och på samma sätt att det kommer elever eller patienter till godo. Så jag tror att de allra flesta svenskar, och det säger opinionsundersökningarna också, tycker att det är rimligt att man ställer tuffare krav på bolag som är aktiva i välfärdssektorn än i andra sektorer för det är skattepengar som finansierar verksamheten. På skatteområdet så har vi gjort en del förändringar för vi hade stora underskott och var tvungna att ställa det till rätta. Nu har vi överskott, så vi ser inga behov kommande mandatperioden att genomföra kraftiga skattehöjningar utan snarare är väl nästa mandatperiods stora uppgift för politiken brett att komma överens om en översyn av skattesystemet så det blir mer robust och har rätt drivkrafter. Och förhoppningsvis så finns det efter valet starkare förutsättningar att komma överens över blockgränserna om en långsiktig skattepolitisk överenskommelse, men det finns inga, som jag ser det, men som de borgerliga partierna driver, utrymme för kraftiga skattesänkningar i nästa mandatperiod. För nästa mandatperiod kommer att handla om att vi har en demografisk utmaning i samhället med många barn och väldigt många äldre. Och det är någonting som vi måste se till att ta höjd för i den offentliga finansen.

Märker du av olika organisationer som är ute och agerar, exempelvis Svenskt Näringsliv, inför valrörelsen?
–Det är klart, det är deras roll. De ska ligga på politikerna, de ska ställa krav på partierna och redovisa vad de vill göra nästa mandatperiod. Jag har en nära relation och samarbete med både Svenskt Näringsliv, Företagarna, andra företagarföreningar och branschföreningar. Därför att för mig är det viktigt att förstå och veta vad de driver för frågor så att vi kan hitta områden där vi kan göra saker och ting tillsammans.

Hur är din relation med Svenskt Näringsliv?
– Svenskt Näringsliv har ju just nu gått igenom ett litet generationsskifte med både ny ordförande och ny vd på ingång, och jag tror att de gör det just för att de vill ha en ännu starkare relevans i samhällsdebatten. Fredrik Persson (ny ordförande i Svenskt näringsliv)  har jag en bra relation med och har haft mycket att göra med, inte minst när det gäller handelns utveckling men också Göteborgs Hamn. Det är viktiga frågor för Sverige där vi har haft en nära dialog om vad vi tillsammans kan göra för att se till att stärka Göteborgs Hamn internationellt efter den osäkerhet som har varit, säger Mikael Damberg och utvecklar:
–  Nu kommer Jan-Olof Jacke in som ny vd från AstraZeneca, jag välkomnar det. Det är ett bolag som jag har följt väldigt nära, både i Södertälje och Mölndal men framförallt internationellt med exportpolitiken så att det är två personer som har ett genuint intresse och erfarenhet av att samarbeta också i politiken när vi har samma uppfattningar. Alltid har vi inte samma uppfattningar, och då ska vi också kunna säga det, men jag tror att det finns utrymme i Sverige för att driva mer av gemensamma tag och komma framåt.

Vad tycker du att du har åstadkommit som näringslivsminister under den här mandatperioden?
–Man kan ju vrida och vända på den frågan på olika sätt, men det är klart att för vanliga människor så betyder det mest att svenskt näringsliv har gjort så stora investeringar att vi är ungefär 300 000 fler människor som går till jobbet varje dag i dag jämfört med för fyra år sedan. Det betyder otroligt mycket för människors privatekonomi, deras möjlighet att ta semester men också för samhällsekonomin och statens finanser. Men det jag har jobbat mycket med är egentligen tre områden, det ena är smart industri, hela industristrategin som betyder väldigt mycket för Sverige. Det är en miljon människor som går till jobbet tack vare svensk industri och jag satte tillbaka svensk industri i finrummet i näringslivspolitiken. Exportstrategin där vi har växlat upp våra ansträngningar på exportmarknaden och nu bygger upp en regional organisation för att hjälpa, inte minst små och medelstora, företag att gå ut med export. Men sedan är det svårt att välja, om jag väljer besöksnäringen eller om jag väljer den offensiv vi har just nu för små och medelstora företag som handlar om både förenkling av digitalisering, betaltider och minskade kostnader när man anställer sin första anställd. Och den sista, trygghetsfrågorna, där vi nu har tillsatt en stor trygghetsutredning för företagare och entreprenörer som jag tror kan få stor betydelse för framtiden.

Vad gör du efter valet?
–Förhoppningsvis fortsätter jag som näringsminister, det vore otroligt spännande och roligt att göra det.