Yrkeshögskoleutbildningar är inte någon yrkesskola som KY (Kvalificerad yrkesutbildning) har varit, utan den ska bygga på gymnasiala utbildningar. Allt detta kan läsas ur lagar och förordningar som fastställts av Sveriges Riksdag. Detta betyder att kunskaper, färdigheter och kompetenser(kurser) som ges och förekommer gymnasiala utbildningar som gymnasiet, yrkesvux, komvux, vuxenlärling, arbetsmarknadsutbildningar inte ska förekomma inom yrkeshögskolan. Men arbetsmarknaden kan ju ha ett behov av dessa utbildningar och kurser och då finns ovanstående gymnasiala utbildningsformer där regeringen har lagt mer pengar än på yrkeshögskolan. Det beror på att 80 procent av Sveriges arbetslösa inte har en gymnasieutbildning i botten och därmed inte är behöriga till högskolan eller yrkeshögskolan.
 
Om någon tyckte det var tufft med alla kunskapskrav i skolan, under utbildning och på arbetsplatsen under 1900- och 2000 -talet, så är det bara en mild västanfläkt mot vad som väntar 2015 – 2030. Produktlivscykeln blir allt kortare och så även kompetenscykeln. Den kunskap som tjänade dig väl och gav en konkurrensfördel i går är museiföremål i morgon. Alla medborgare behöver i våra dagar ett livslångt lärande. Vi behöver i framtiden utveckla våra kunskaper, färdigheter och kompetenser hela livet igenom, inte bara för att utnyttja vår personliga potential och aktivt delta i det samhälle vi lever i. Detta för att ha en chans att för att lyckas på en arbetsmarknad i ständig förändring.
 
I dag ger gymnasieskolan en bra bas för framtiden och ett livslångt lärande och en grund till att utöva ett yrke på grundläggande nivå och till att kunna läsa vidare på eftergymnasial nivå eller lära nytt i framtiden. Därför skapades yrkeshögskolan med en ny förordning som tydlig syftar till ”next level”.
 
Men utbildningsanordnarna har inte lärt sig skillnaden, utan skickar in ansökningar om utbildningar på för låg nivå och som ska tillhöra gymnasiala utbildningsformer, allt från kockar, frisörer, fastighetstekniker, bilmekaniker, grundläggande svets, detaljhandelsförsäljare etc. Dessa yrken ska enligt Skolverkets utbildningsmål (som är framtagen tillsammans med arbetslivet) ligga på gymnasiet. I förra ansökningsomgången att hade enligt min kännedom Myndigheten för yrkeshögskolan problem att bland 1 000 ansökningar hitta 350 utbildningar som uppfyller lagens och förordningens krav på en utbildning som ska ingå i yrkeshögskolan.
 
Yrkeshögskoleutbildningar ska styras av arbetsmarknaden, som är beställare. Staten betalar och granskar på vilken nivå utbildningar hör och betalar till utbildningsanordnaren som är utbildningsfabriken som ska leverera. Arbetslivet via ledningsgruppen och staten via tillsyn granskar sedan produktionen.
 
Kanske utbildningsanordnaren bör titta mera på sin examinationsgrad och hur många som verkligen har fått kvalificerade jobb? Yrkeshögskolan är inte en yrkesskola, utan ska ge mera kvalificerade kunskaper på eftergymnasial nivå och med teoretiskt djup. Dessa kunskaper ska vara flexibla och anpassas till framtidens behov på arbetsmarknaden. Därför är det vettigt att man måste ansöka i två omgångar för att få ingå i yrkeshögskolan, alla utbildningar har sina bäst före datum .
 
Det är de bästa utbildningarna som ska ingå i yrkeshögskolan, inte de utbildningar som utbildningsanordnare föreslår. Med en flexibilitet som bygger på en ständig granskning och förnyelse, har yrkeshögskolan blivit en succé och kommer vara en viktig faktor i utvecklingen av Sverige som nation. Myndigheten för yrkeshögskolan gör rätt och tar sitt ansvar, genom att sätta individen i form av studerande och arbetslivets behov av eftergymnasiala kunskaper i fokus istället för utbildningsanordnarens önskemål (detta gjordes på gamla KY). Framtiden tillhör korta, flexibla och framtidsinriktade utbildningar som främjar det livslånga lärande och ökar individens kunskap och anställningsbarhet och lyfter företagens konkurrenskraft på en global marknad. Detta är yrkeshögskolans arena, till skillnad från högskolans forskningsinriktade långfristiga utbildningar.
 
Heinz Glöckler, Fil. Mag i skolutbildning och utbildningsledning, verksamhetschef inom Norrtälje kommun